Årsberättelse 2025

Årsberättelsen är kapitel 2 i vår årsredovisning. Kapitel 1 omfattar en beskrivning av Cykelcentrum och återfinns i pdf-versionen av årsredovisningen.

Nedan presenteras de delar som vi har identifierat som Cykelcentrums reviderade grunduppdrag: långsiktig kunskapsuppbyggnad, samla och sprida kunskap samt samverkan med andra aktörer – med ett urval av vad vi har åstadkommit inom respektive område under året.

2.1. Långsiktig kunskapsuppbyggnad

Cykelcentrums bidrag till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden har bland annat siktat in sig på ett ökat antal cykeldoktorander. Under 2025 skrev vi ansökningar för finansiering av minst två doktorandtjänster vid VTI med cykling i fokus, men tyvärr har ingen av dem beviljats.

2.1.1. Forskarnätverk

Redan 2019 etablerade Cykelcentrum ett doktorandnätverk, öppet för alla befintliga cykeldoktorander och deras handledare, vid lärosäten runt om i hela landet. Syftet med doktorandnätverket var att erbjuda en nationell plattform för kunskapsutbyte och samverkan.

Lite senare, 2021, skapades ett forskarnätverk för de som har disputerat eller arbetar som forskare inom något ämne med koppling till cykling. Bland annat har flera tidigare doktorander valt att efter disputation ansluta sig till nätverket för seniora forskare.

Från och med 2024 är de båda nätverken sammanslagna. I dagsläget är totalt 62 forskare, doktorander och handledare registrerade, främst från svenska lärosäten, institut och företag, men även en rad utländska cykelforskare och doktorander har valt att ansluta sig. Under 2025 har emellertid nätverket varit vilande utan några specifika aktiviteter.

2.1.2. Examensarbeten

Cykelcentrum medverkar till att initiera och sprida kunskap från genomförda examensarbeten, bland annat genom information på vår hemsida och i nyhetsbrev. Cykelcentrums föreståndare, Anna Niska, och Lena Levin, forskningsledare på VTI, medverkar också i den jury som utser en årlig vinnare av Cykelfrämjandets uppsatsstipendium.

Cykelcentrum har i samverkan med KTH handlett en examensarbetare under hennes masteruppsats med titeln: Supercykelvägar som identitetsskapande element och beteendeförändrande åtgärd – Gestaltning för enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur. Handledningen var en del av det långsiktiga arbetet med ökad kompetens och kunskap inom cykelområdet i Sverige.

2.1.3. Utveckling av forskningsresurser

En förutsättning för att kunna bedriva innovativ cykelforskning är tillgången till forskningsinfrastruktur. Inom Cykelcentrums verksamhet ingår därför viss utveckling av teknik, mått och mätmetoder för forskning som kan relateras till verksamheten och som inte kan finansieras via externa projekt.

Under året har Cykelcentrum delfinansierat vidareutvecklingen av den portabla mätutrustningen TrafficLogger som kan användas för datainsamling av olika variabler relaterade till cykling på landsväg och i stadstrafik. Mätutrustningen är nu redo för användning i större skala. Först ut är projektet ”ComCy” med syftet att kartlägga situationen för cyklister på landsväg i Sverige, med fokus på omkörning.

Själva mätboxen har efter ett antal iterationer fått sitt slutgiltiga utseende. Den monteras på sadelrälsen med ett snabbfäste. För omkörningsmätning används en lidar, en gps-sensor och en radar. Cyklisten markerar omkörningar och mötande trafik med hjälp av en tryckknapp som monteras på styret. På så sätt kan det laterala avståndet fastställas. För omkörningar registreras även hastigheten för det omkörande fordonet och händelsen kan geo-positioneras. I dagsläget finns två färdiga mätboxar, och fler är under produktion. Det finns även en materiallista och instruktion för den som vill bygga sin egen mätbox.

Även den bakomliggande funktionaliteten har utvecklats. Varje användare, till exempel en försöksperson, kan på en lösenordskyddad sida komma åt sina egna rådata. En automatiserad analys har förberetts och är på väg att implementeras. Detta innebär att efter varje gång som data laddas upp efter en cykeltur så kommer användaren att kunna se en sammanfattning av de loggade eventen.

Allt beskrivs och hanteras på följande server: https://bicycledata.vti.se/. Under menypunkten ”Documentation” finns en detaljerad beskrivning av hur mätboxen används och hur omkörningar ska loggas.

2.1.4. Stärkta forskningsmiljöer

I enlighet med den nya verksamhetsinriktningen har vi under året genomfört ett antal aktiviteter för att sammanlänka, förnya och utveckla cykelforskningen på VTI. Målsättningen är att få ett bredare engagemang över institutet kring en långsiktig strategisk inriktning för ökad cykelforskning.

I maj genomfördes en intern workshop med 19 deltagare under en heldag på VTI i Linköping. Urvalet av deltagare baserades på meritering (antalet publikationer inom cykelområdet) samt engagemang för ökad, säker och attraktiv cykling. Under workshopen diskuterades lämpliga arbetssätt och strategier för vägen framåt och prioritering av aktiviteter för att stärka VTI:s cykelforskning samt att skapa ett större internt engagemang i Cykelcentrum och en ökad vi-känsla.

Som en följd av workshopen har ett internt nätverk initierats med regelbundna digitala träffar där vi lyfter aktuella frågor relaterade till Cykelcentrums verksamhet och informerar om pågående projekt, utlysningar etc.

Under året har också en grupp för transformativ forskning formerats på institutet. En kunskapssammanställning görs i ett strategiskt projekt (se avsnitt 2.2.3) för att beskriva utgångsläget och identifiera forskningsfrågor inom området och flera relaterade forskningsansökningar har skickats in under året för att försöka få fart på forskningsområdet.

2.1.5. Projektgenerering

Extern forskningsfinansiering är en förutsättning för att vi ska kunna utföra angelägen cykel-FoU. Därför har vi inom Cykelcentrum gjort en betydande arbetsinsats under året för att hitta nya finansieringsmöjligheter och samarbetspartners. Bland annat har en ansökan skickats in till Central Baltic Programme i samarbete med Ålands landskapsregering och Estlands transportadministration. VTI har också koordinerat en större EU-ansökan till Horizon-CL5-2026-01, med aktiva trafikanter i fokus. Därutöver har vi skrivit flertalet ansökningar till Trafikverkets olika FOI-portföljer samt till olika utlysningar från FORMAS och Vinnova.

Cykelcentrum har även sökt finansiering från Brottsförebyggande rådet för att bygga vidare på det strategiska projektet om cykelstölder. Cykelcentrum har bidragit med samordning internt, utrymme för fördjupade diskussioner kring projektidéer, kontakter med samarbetspartner och finansiärer samt viss tid för att skriva ansökningarna. Sammantaget har ett 30-tal ansökningar med cykling i fokus skickats in under året. Cykelcentrum har även fått uppdragsfinansiering för forskning genom Region Skåne om cykling i mörker på landsbygd.

2.2. Samla och sprida kunskap

En av Cykelcentrums främsta uppgifter är att samla och sprida kunskap, vilket vi gör på många olika sätt och via ett flertal kanaler.

2.2.1. Konferenser, webbinarier och andra publika event

Nedan listas de publika event vi arrangerat eller medverkat i sedan föregående årsredovisning. Cykelcentrums egna webbinarier finns inspelade och är tillgängliga på vår hemsida.

• Transportforum 15–16 januari – Förutom att moderera och medverka i flera sessioner så arrangerade Cykelcentrum en egen workshop – Träffpunkt Cykelcentrum – dag 1 efter ordinarie program. Vi fortsatte på det populära konceptet från 2024, Fish Bowl, med två inledande inspiratörer/provokatörer, Janet van der Meulen, Lunds universitet, och Job van Eldijk, Chalmers Tekniska Högskola, som satte fart på diskussionerna.
• Eget webbinarium 28 april – Cykling känns lättare i rätt miljö, med professor Peter Schantz, Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH, om hur en attraktiv omgivning gör upplevelsen av fysisk ansträngning mindre påtaglig.
• Eget webbinarium (Cykelns dag 3 juni) – Är du aktivist eller?! - Om engagemang i jobbet. Jones Karlström samtalade med Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola, om engagemang i jobbet kontra aktivism. Övriga medverkande var: Joakim Bjerhem Jönsson, Trafikplanerare, Göteborg stad och Anna Niska, Forskningsledare, VTI.
• Eget webbinarium, 11 november: Nationellt cykelregister - brottsförebyggande och brottsuppklarande åtgärd? Johan Egeskog, forskningsingenjör på VTI, redovisade resultatet av ett strategiskt projekt initierat och finansierat av Cykelcentrum.
  

Utöver våra egna evenemang har vi deltagit i och presenterat aktuell cykelforskning på exempelvis:

• Cycling Research Board Annual Meeting, 10-12 september, Amsterdam. Cykelcentrum representerades av Jones Karlström och Katja Kircher som båda höll presentationer under konferensen samt aktivt arbetade för att knyta kontakter och upprätta samarbeten med forskare från andra länder, i linje med verksamhetsinriktningen om transformativ forskning.
  • Katja Kircher, Hot Take – Cycling research is in fact pro-car. Sessionen inleddes med att deltagarna fick ta ställning till påståendet. Därefter höll Katja sin presentation följd av en diskussion och ytterligare en möjlighet att ta ställning för eller emot påståendet.
  • Jones Karlström, Cyclists at workzones – From refining the system to rethinking the system. Presentation följd av diskussion.
• Nationella cykelkonferensen – arrangerad av SKR och Trafikverket, 17–18 september i Trollhättan. Cykelcentrum/VTI hade en bemannad monter.
  • Jones Karlström deltog i en paneldiskussion som följde Riksrevisionens presentation av deras granskningsrapport. I panelen deltog även forskare från Lunds universitet, Trafikverket och Finspångs kommun.
  • Ary P. Silvano, forskare, VTI, berätta om den kunskapssammanställning om brand i elcykelbatterier som han gjort på uppdrag av Cykelcentrum.
  • Anna Niska och Johan Egeskog, forskningsingenjör, VTI höll i en workshop med titeln Ökad kunskap om cykelvägnätet med hjälp av AI.
  • Johan Egeskog presenterade Katja Kirchers olika normbrytande resultat kring omkörningar av cyklister på landsbygd under sessionen Cykelplanering i glesbygd – tillgänglighet och trafiksäkerhet.
  • Under sessionen Likvärdiga villkor och möjligheter att cykla presenterade bl.a. Malin Henriksson och Elisabeth Lång, båda seniora forskare, VTI, ett projekt om varför låginkomsttagare cyklar mindre än andra grupper.
• Forum Vätternrundan genomfördes gemensamt av Vätternrundan och Cykelcentrum/VTI 9 oktober i Solna. Cykelcentrum bidrog till programmet genom förberedelser av KOM, Jones Karlström och Anna Niska. Samt aktivt under dagen genom Anna Niska, som modererade dagen, Jonna Nyberg, med föredrag om cykeln som möjliggörare och Johan Egeskog om cykelstölder.
  

2.2.2. Rådgivning och kunskapsspridning

En av Cykelcentrums viktigaste uppgifter är att samla och sprida forskningsresultat. Det gör vi i dagsläget dels via vår hemsida, som har varit i drift sedan början av 2018, dels via vårt nyhetsbrev. Men vi gör det även via våra webbinarier, i nätverk och genom kontakter i olika forum där vi bidrar i diskussioner och svarar på frågor.

Hemsidan

Hemsidan uppdateras kontinuerligt med nyheter och relevant information, bland annat med information på engelska för att göra den mer tillgänglig för internationella besökare. Förutom beskrivning av centrumet har vi under året publicerat cykelforskningsrelaterade nyheter samt uppdaterat kalendariet där vi listar kommande evenemang, både centrumets egna och andras. Där har även aktuella publikationer och länkar till databaser presenterats och Cykelforskare i fokus – med seniora cykelforskare från vårt nationella forskar- och doktorandnätverk, med ett extra fokus på VTI-forskare. Det här är ett sätt att ytterligare synliggöra cykelforskare och deras arbete samt att visa på VTI:s bredd när det gäller cykelforskning. De sidor som besöktes mest under året, förutom startsidan, var sidan ”Test av vinter/dubbdäck till cykel”, sidan om webbinariet på Cykelns dag ”Är du aktivist eller?!” samt sidan ”VTI-podden Cykelcentrum”.

Sedan starten (2018-03-19) har vi haft nästan 109 000 visningar på hemsidan (2025-12-31). Se månadsvis statistik för de senaste dryga åtta åren i Tabell 1 nedan. Vi konstaterar att antalet visningar ökar stadigt, vilket vi tar som ett tecken på att fler och fler anser att vi erbjuder relevant information. Vi har dessutom besökare från många andra länder. Förutom Sverige och Norden ligger USA, Polen, Tyskland och Nederländerna i topp i besöksstatistiken. Under februari 2021 låg vår hemsida nere under flera veckor. I mars 2024 bytte vi plattform från Wordpress med statistikverktyget Jetpack till SiteVision och statistikverktyget PiwikPro. Bytet innebar ett glapp i statistiken, framför allt precis vid övergången, men även en nedgång i början av året.

Nyhetsbrev

Motsvarande information som på hemsidan – om nya publikationer, kunskapshöjande aktiviteter inom cykelområdet och andra relevanta nyheter – sprids även via Cykelcentrums nyhetsbrev, som kommer ut med 8–10 nummer per år. Nyhetsbrevet skickas till alla som anmält sig som prenumeranter på hemsidan eller till aktiviteter som Cykelcentrum genomfört. I dagsläget når nyhetsbrevet drygt 1 100 prenumeranter. Där ingår drygt 60 medlemmar i vårt nätverk med cykeldoktorander och deras handledare samt seniora cykelforskare. Prenumeranterna finns annars hos konsulter, kommuner, universitet, myndigheter, regioner, försäkringsbolag, intresseföreningar, forskningsinstitut, kollektivtrafikbolag, tillverkare och privatpersoner.

Glädjande är att många också tycks läsa nyhetsbreven. Statistiken visar att vi har både hög öppningsfrekvens (30–40 %) och klickfrekvens (ca 30–40 %) vilket vi tolkar som att det finns ett stort intresse för det vi gör.

Under slutet av året publicerades ett reportage från ett pågående forskningsprojekts fältstudier, vilket var ett uttalat mål i verksamhetsplanen för året. Under 2026 kommer fler medarbetare på VTI att erbjudas möjligheten att skriva reportage som publiceras i nyhetsbrev och på hemsidan.

Tabell 1. Visningsstatistik för cykelcentrum.vti.se sedan invigningen i mars 2018. Siffrorna visar på en stadig ökning på årsbasis, med undantag för 2023 som visade en svag minskning. Grönmarkeringen för juni 2021 visar det högsta antalet visningar sedan start. Vi arrangerade då ett välbesökt webbinarium på Cykelns dag. Under perioden november 2023 till och med mars 2024 (gråmarkerat) pågick ett arbete med övergång till ny plattform, vilket troligen påverkade statistiken.
Källa: PiwikPro.

VTI-podden Cykelcentrum

Under slutet av 2024 och början av 2025 sändes fem nya avsnitt av VTI-podden Cykelcentrum. De nya avsnitten är något längre och med ett ännu större forskningsfokus än tidigare.

2.2.3. Strategiska satsningar

I vårt uppdrag i Cykelcentrum inkluderar vi att initiera och genomföra satsningar av strategisk betydelse. Det kan handla om kunskapssammanställningar, omvärldsanalyser eller forskningsstudier som anses vara av vikt för den fortsatta utvecklingen inom området, men där en extern finansiering inte finns för tillfället. Målet är att de strategiska satsningarna ska generera en eller flera större ansökningar för utveckling inom områden där kunskapsfronten bedöms kunna flyttas fram, alternativt motivera varför vidare fördjupningar inom området inte bör göras. Målet är att resultatet ska sammanställas i en granskad VTI-rapport.

Under 2025 initierades ett strategiskt projekt om transformativ forskning, i linje med den nya verksamhetsinriktningen. Projektet har arbetstiteln: Transformativ forskning - En kunskapsöversikt och ramverk för tillämpning inom cykelområdet. Jones Karlström är författare till rapporten. Innan projektet färdigställts beviljades ett av Vinnova externfinansierat projekt som tar arbetet vidare till praktiken i Stockholm stads stadsmiljözon. En ansökan har även skickats in till Formas för ShiftSwedens Geografiska omställningslabb, som bygger på kunskap som sammanställts i det pågående strategiska projektet.

Ett andra strategiskt projekt initierades för att sammanställa redan insamlade data från de nordiska länderna om interaktionen mellan olika trafikanter på landsväg. Projektet genomförs av Jan Andersson, Gunilla Björklund, Henriette Wallén Warner och Sonja Forward.

Den tidigare strategiska satsningen om cykelstölder har under året fått uppmärksamhet i media och bland annat bidragit till ett nytt projekt med externfinansiering:

• Nationellt cykelregister: I en kunskapsöversikt har Johan Egeskog undersökt möjligheter och förutsättningar att införa ett nationellt cykelregister i Sverige. De har studerat hur olika nationella cykelregister i Europa har utformats, vilka relevanta funktioner som har identifierats och presenterar ett urval svenska aktörers behov relaterat till ett cykelregister. Kopplat till det genomfördes ett webbinarium 11 november, där resultaten presenterades.
• Nya projektidéer med bl.a. en ansökan om metoder för att förebygga och uppklara cykelstölder har skickats in till BRÅ. Utlysningens finansiering var dock slut för året. Ansökan planeras att skickas in under våren 2026 när ny budget finns.
• Fortsatt samverkan inom Branschrådet för minskade cykelstölder och bättre parkering med partner som stöldskyddsföreningen, polismyndigheten och försäkringsbolagen IF, Trygg-Hansa, Folksam och Länsförsäkringar.
  

Även tidigare års strategiska satsningar har resulterat i nya aktiviteter under året. Exempelvis har en policy brief om bränder i elcykelbatterier publicerats under året. Det strategiska projektet ”Cykeln som möjliggörare” resulterade i ett externfinansierat projekt som slutrapporterats under året i VTI rapport 1248.

2.3. Samverkan med andra aktörer

Cykelcentrum erbjuder en plattform för samverkan, eftersom vi ser ett behov av samarbetsytor för excellent och innovativ cykelforskning i Sverige. Vi har bland annat initierat och leder ett doktorand- och forskarnätverk (se avsnitt 2.1.1). Vi bidrar också till att både upprätta nya och bibehålla gamla samarbetsformer med problemägare och samarbetsparter på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det gör vi genom att initiera, delta och samverka i olika konstellationer, som vi beskriver nedan.

2.3.1. Forskningsutförare

I tillägg till doktorand- och forskarnätverket erbjuder Cykelcentrum en plattform för samverkan forskningsutförare emellan, genom att initiera forskningsprojekt och arrangera webbinarier och workshops där aktuella forskningsfrågor diskuteras. Även medverkan i Svenska Cykelstäder (2.3.3) ger en möjlighet till samverkan med andra forskningsutförare. Vi har också dialog och utbyte med kunskapscentrumet inom kollektivtrafikforskning, K2, exempelvis genom att arrangera aktiviteter tillsammans och diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter.

Under året beviljades också ett forskningsprojekt från Vinnova, via Shift Sweden, som innebär en utökad samverkan mellan Cykelcentrum och K2. Projektet med titeln Breddad roll för regionala kollektivtrafikmyndigheter: Mot en systematisk integrering av kollektivtrafik och cykel leds av RISE och förutom Cykelcentrum och K2 är Västra Götalandsregionen part i projektet. Cykelcentrum kommer att medfinansiera projektet med kommunikationsinsatser motsvarande 100 tkr.

Ett forskarnätverk med kritisk cykelforskning initierades under 2024 av LiU, med kopplingar till Cykelcentrums forskarnätverk (se 2.1.1). Förutom forskare vid Cykelcentrum/VTI medverkar forskare från Linköpings-, Örebro-, Jönköpings- och Uppsala universitet i nätverket.

2.3.2. Nationella cykelrådet

Sedan 2020 är Cykelcentrum en del av Nationella cykelrådet då det finns goda möjligheter till synergier och att de båda regeringsuppdragen kompletterar och berikar varandra. Rådet är ett forum för samverkan inom det nationella arbetet med ökad och säker cykling. I det ingår följande organisationer förutom Cykelcentrum: Boverket, Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Finspångs kommun, Folkhälsomyndigheten, Helsingborgs Stad, Komexp (Region Uppsala och Region Gävleborg), Naturvårdsverket, Regional kollektivtrafikmyndighet (Region Halland), Svensk Cykling, Svenska Cykelstäder, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Trafikverket, Transportstyrelsen, Umeå kommun samt VTI. Rådet leds av Trafikverket och det finns ett stort engagemang i arbetet och ett fokus på cykel som eget färdsätt. Nationella cykelrådet sammanställer vartannat år ett nationellt cykelbokslut.

Under 2025 har arbetet inom det nationella cykelrådet i huvudsak bestått av erfarenhetsutbyten och diskussioner kring frågor som är relevanta för cyklingen på nationell nivå, samt om rådets roll utifrån uppdraget som regeringen tilldelat Trafikverket.

2.3.3. Svenska Cykelstäder

Svenska Cykelstäder är en förening av kommuner och regioner som målmedvetet arbetar för ökad, bättre och säkrare cykling. Ordinarie medlemmar är 44 svenska kommuner och 6 regioner som vill göra vardagscyklingen mer attraktiv. Föreningen stöds av 6 associerade medlemmar, utöver Cykelcentrum/VTI är det Trivector, SWECO, Ramboll, Tyréns och Skandinaviska vägmarkeringsföreningen. Cykelcentrum har, förutom att delta vid nätverksträffar, under året varit aktiv i föreningens digitala forum genom att svara på frågor som berör områden där det finns relevant forskning. Vi delar även information om varandras evenemang i våra respektive kanaler och har regelbundna avstämningsmöten för att diskutera synergier och hur våra olika aktiviteter på bästa sätt kan komplettera varandra.

Cykelcentrum, genom Jones Karlström, sitter också med i juryn för Svenska Cykelstäders Planeringspris som delas ut årligen.

Svenska cykelstäder har även varit en samverkanspartner som möjliggjort en gemensam ansökan till ShiftSwedens geografiska omställningslabb i Karlstad.

2.3.4. Regering och riksdag

Cykelcentrum samverkar med regering och riksdag, bland annat genom att ta emot studiebesök från ledamöter i trafikutskottet, träffa riksdagens cykelnätverk och bidra som expertstöd i regeringsuppdrag med koppling till cykling. Under året har vi bland annat bidragit till Nationella cykelrådet (se avsnitt 2.3.2) och Folkhälsomyndighetens uppdrag om insatser för främjande av ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande.

Anna Niska bidrog under våren till Riksrevisionens granskning av statens arbete med cykelfrågor och fick senare presentera sina tankar kring arbetet för Riksdagens cykelnätverk vid ett seminarium i Riksdagen den 1 oktober.

2.3.5. Branschkontakter

I dialog med Cykelbranschen och cykelturismbranschen ser vi på möjligheter till gemensamma forskningsprojekt och kunskapshöjande aktiviteter. Vi informerar om aktuell forskning och får inspel om vilken ny kunskap som behövs från branschen. Under året har vi bland annat diskuterat cykelstölder, låsningsfria bromsar (ABS), elcykelbatterier, data för cykelforskning.

Branschrådet för minskade cykelstölder och säker/trygg/tillgänglig cykelparkering, som bildades 2023 på initiativ från bland annat Cykelcentrum, har fortsatt att träffas och utvecklas. Genom det strategiska projektet om cykelstölder som genomfördes inom Cykelcentrum under 2023 och som har resulterat i nya projektidéer och ett externfinansierat projekt, har vi kunnat bidra med värdefullt kunskapsunderlag till branschrådet.

2.3.6. Internationellt

Cycling Industries Europe, CIE, är cykelindustrins sammanslutning för att främja cyklingen i Europa. Cykelcentrum har tidigare deltagit som representant för forskningsutförare i Sverige. Vi valde dock att lämna nätverket under 2025 eftersom aktiviteterna i nätverket är mer relevanta för industrins parter än för oss.
Cycling Knowledge Europe – är ett informellt nätverk för Cykelcentrums motsvarighet i andra europeiska länder. I dagsläget (januari 2026) finns åtta medlemmar i nätverket med kunskapscentrum i Danmark, Tyskland, Österrike, Frankrike, Flandern (i Belgien) och Nederländerna. Nätverket som formerades under 2022 har haft digitala träffar varannan månad för att utbyta kunskap och erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar i de medverkande länderna. Under hösten 2025 har dock flera av träffarna ställts in och nätverket är nu vilande.

2.4. Ekonomisk uppföljning

I Tabell 2 ges en sammanställning av upparbetningen av 2025 års anslag till Cykelcentrum. Redovisningen är uppdelad enligt de huvudaktiviteter (projekt) som ingår i Cykelcentrums verksamhet, där indelningen återspeglar hur vi uppfattat uppdraget för Cykelcentrum. Upparbetningen över året var något lägre än budgeterat.