Cykling känns lättare i rätt miljö - Transkribering

2025-04-28.

Inledning

Jones Karlström, biträdande föreståndare för Cykelcentrum hälsade alla välkomna till webbinariet ”Cykling känns lättare i rätt miljö.
- Den upplevda miljön är någonting som vi traditionellt inte har med i våra planer för cykling, så det är roligt att det är över 100 deltagare som är anmälda till webbinariet idag. Vår förhoppning är att vi ska få en bättre förståelse hur vi ska tänka då vi planerar för platser för att det ska vara mer stimulerande till cykling och annan fysisk aktivitet. Alltså variabler som kanske är bortom asfalten, som vi normalt pratar om när vi pratar om att planera för cykling.

Om Cykelcentrum

Cykelcentrum initierades av regeringen och placerades på VTI 2017. För er som inte känner till det, så är VTI en statlig myndighet, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Om Peter Schantz

- Första gången jag dök på Peter Schantz var under mitt examensarbete. Jag tror att det var 2012, när jag läste en studie om färdvägsmiljö och jag tyckte redan då att det var väldigt intressant och fascinerande och något som kanske inte var tillämpat i tillräckligt stor utsträckning i cykelplaneringen. Jag fortsatte att jobba med cykelfrågor faktiskt. Jag tyckte att det var så spännande.

Därför känns det extra roligt att presentera Peter Schantz, professor på Gymnastik- och idrottshögskolan. Idag ska han tala om resultatet från en ny studie som visar att den upplevda ansträngningen av cykling kan vara olika beroende på miljö. Välkommen till webbinariet Peter.

Kan den yttre miljön påverka känslan av fysisk ansträngning under cykling?

Peter Schantz, professor på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

- Stort tack för inbjudan. Jätteroligt! Det känns alltid roligt att försöka expandera förståelsen. Det har skett påtagligt i arbetet också med den här föreläsningen. För några veckor sedan var jag på Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och föreläste och nu känns det som jag tagit ytterligare steg för att knäcka de här frågorna och se på dom på ett annorlunda sätt.

”Cykling känns lättare i rätt miljö”, skrev Jones som en kort och slagkraftig rubrik. Om man ska klä den med andra ord så kan man säga att den fråga som vi har jobbat med under lång tid är: ”Kan den yttre miljön, i vilken vi är fysiskt aktiva, påverka hur ansträngande det fysiska arbetet upplevs?”
Det signalerar att de här frågorna som jag försöker applicera på färdvägsmiljöer, de har vi studerat med hjälp av andra studier, men på nya sätt och vi kombinerar då ett antal olika studier för att ge den bild som jag har uppfattar är i högsta grad relevant och ny.

Bild - Movement, health, environment

Jag leder forskningsgruppen för Rörelse, Hälsa och Miljö vid GIH där vi försöker förstå sambanden mellan miljö, hälsa och rörelse, på olika sätt. Det har vi gjort ganska länge. Hur färdvägsfaktorer påverkar vår lust eller olust till rörelse och därmed får en indirekt verkan på hälsan. Sen är vi också intresserade av hur färdvägsmiljön i sig direkt påverkar hälsan, men det ska jag inte prata om.

Bild – Perceived exertion can be lower when exercising in field versus indoors

Det här kan ske på olika sätt och det här är då ett nytt perspektiv som presenteras. Jag har lite självsvåldigt placerat studien i en förgylld ram. Jag tycker den är värd det.

Det är någonting som håller sig ovanför det landskap som vi är vana vid.
Jag har haft förmånen att få arbeta med de här personerna, som har bidragit på olika sätt. Bland annat Ruggero Ceci, som tidigare arbetade på Trafikverket och som har gjort en av de grundläggande studierna, som jag kan presentera.

Bild – Studies

Den här presentationen bygger på fyra olika studier:

• Frescati Hage studien, Stockholm
  
• Charlottesville studien, Virginia, USA
  
• Omaha studien, Nebraska, USA
  
• Storstockholm studien

Vi har gett dem olika namn för att lättare kunna pendla mellan de olika studierna. Det är två studier från Sverige och det är två studier från USA. Namnen anger den geografiska orten för studien.

Bild – Factors

Det här handlar då om en större förståelse av hur yttre faktorer påverkar oss som individer och i kombination med inre faktorer kan leda till fysiska aktiviteter. Men i det här sammanhanget frågar vi oss om mekanismerna bakom detta, hur kan detta överhuvudtaget fungera?

För att kunna belysa det så utvecklade vi en färdvägsmiljöskala. Lina Wahlgren kom att disputera på den. Erik Stigell och jag själv stod för själva grundutvecklingen. I den byggde vi upp skalor för att kunna utvärdera olika miljödomäner som finns i färdvägsmiljön.

Bild – The route environment

Om vi tänker på den här bilden (se presentation), längst upp så ser vi att en person går från ett ställe till ett annat och då kommer alltid en individ att utsättas, påverkas, finnas i ett sammanhang av både fysiska miljöaspekter, (trafik, socialt, väder och ljus) och med de fysiska menar vi här både de stillastående, med trafiken, alla rörlig element, men även de utflöden av rörliga elementen som buller, avgaser, hastigheter och så vidare. Den sociala ordningen i interaktionen mellan individer, vädret och ljuset var för sig. Med ljus menar vi både artificiellt och naturligt.

Den där kompotten av miljöfaktorer menar vi påverkar den så kallade intermediära utfallsnivån, nämligen uppskattningen av om vi har en miljö som sammantaget skapar en osäkerhet-säkerhet vad gäller trafikfrågor. En osäkerhet-säkerhet vad gäller andra orsaker i till exempel trakasserier,
alltså att man känner sig otrygg av människor. Sedan har vi den tredje dimensionen där och utfall som vi menar är i princip annorlunda, nämligen att den blir ett hinder eller stimulerar vår lust att röra oss. Man kan ha en fullständigt trygg miljö, men det kan ändå vara fullständigt hindrande.

Den slutliga nivån är då, längst till vänster, utfall i termer av, i det här fallet, walking behaviour. Det kan vara cycling behaviour och där har vi då färdvägsval. Hur länge vi beredda att hålla på? Hur ofta är vi beredda hålla på? Och påverkan på intensitet. Mittenfiguren, fysiologiska, psykologiska, medicinska effekter och längst ut till höger miljömässigt ovälbefinnande-välbefinnande. En variabel som vi har konstruerat i vår forskningsgrupp. Där plockar vi in, alltså inte välbefinnande bara som välbefinnande, utan också dess negativa pol, vilket är väldigt viktigt i de här sammanhangen att inkludera det i skalor.

Bild – Perceived level om greenery along the route

Nu ska jag bara ge ett exempel på en studie. Den här handlar om cyklister i Stockholms innerstad, 800 stycken ungefär. På x-axeln har vi de upplevda nivåerna av grönska längs med färdvägen och på y-axeln huruvida miljön stimulerar eller hämmar. Vi kan då se att när vi samlar ihop de här 800 individernas värden så har vi här medelvärden och 95 % konfidensintervall. Bilden signalerar att ju mer grönska vi upplever längs en färdväg, desto mer stimulerande.

Jag har när jag undervisat för studenter, så jag brukar använda den här bilden för att säga att ”er roll som student är att vara kritiska, hur kan det här tolkas på något annat sätt än att det här beror på grönska och det är alltid trevligt”. Det har alltid varit någon eller några studenter som har knäckt det här med att ”ja, men det behöver ju inte bero på grönskan i sig. Det kan bero på att när det är mycket grönska så är det lite avgaser, lite buller, lite trafik.” Och då blir man glad som lärare.

Då känns det meningsfullt och då är poängen med den här typen av skala som instrument, som vi har skapat, att när vi har ett antal – vi har 15 variabler när det gäller cyklingsmiljöerna – och då har vi till exempel flöden av motorfordon, hastighet och så vidare, avgaser och buller.

Då kan vi ta hänsyn till variationerna som finns i de variablerna och se om det här sambandet, som vi ser i bild här, om det gäller? Kanske med lite annan vinkel och så vidare, men kommer det ändå att hålla att ju mer grönska desto mer stimulerade? Det finner vi att det gör och jag ska återkomma till det.

Bild – Greenery can / Greenery is also

När vi då fann de här resultaten så frågade vi oss naturligtvis, vad kan de här sambanden bero på? Det här är studier som bygger på miljöpsykologi och man kan väl säga att de är idag mycket väl etablerade, nämligen att grönska har förmågan att leda till att vi bibehåller intresse och uppmärksamhet. Det skapar positiva känslor, det blockerar och reducerar stressfyllda tankar och det bidrar till återhämtning från ångest eller stress. Till detta kan läggas att grönska också bidragit till att återskapa psykisk energi. Helt oavsett de här dimensionerna av återhämtning från olika tillstånd.

Men grönska är också en föredragen miljökomponent. När man jämför den med byggda miljöer så framträder, åtminstone i Nordamerika och Europa där de flesta studier gjorda, så framträder grönskan som positiv. Så det där var ju liksom en bottenplatta. OK, grönska har uppenbarligen ett antal olika effekter och det kan då möjligen förklara varför grönska har den här rollen i färdvägsmiljöer.

Bild – Environmental variables and studies

Här har vi en sammanställning av våra studier där vi kan se att cykling i sub-urbana miljöer eller lantliga miljöer i Stockholms län och innerstan i Stockholm. Gång i motsvarande sub-urbana och gång i motsvarande innerstadsområden. I alla studier finner vi att grönska är en egen stimulerande faktor.

En sak är att finna det i en studie, men när man ser det här i flera studier och det här är fyra olika grupper av individer, så blir det väldigt starkt. Vi kan känna oss väldigt trygga i att det här är inte en slump. Det här står för någonting viktigt.

Men, nu är det ytterligare någonting intressant, nämligen att vi också – mycket medvetet – hade vi med skönhet som en separat variabel. Då finner vi att skönhet i sig, samtidigt som grönska, har en stimulerande verkan. Det här innebär att grönska har någonting som ligger utöver skönhet. Då kan man fråga sig, vad står skönhet för? Det där har då sagt att, det vet vi inte riktigt och det gäller när det gäller de här individerna.

Men jag var väldigt glad när jag i helgen var på Kungliga biblioteket i Stockholm och fick fram den här boken ”Vad vacker är - Varför vi vill ha vackra hus och städer” av Sven Hesselgren. Jag känner inte till honom och ändå har jag hållit på med de här frågorna länge. Det var av en ren slump när jag tittade efter annan litteratur på KB som jag fann den här boken och sen dök in i den i lördags. En jätteviktig bok för alla som jobbar med utformning av städer, förståelse av skönhet. Den kommer från Byggforskningsrådet och tyvärr en sådan här myndighet som man la ner. Sen så blev det Formas. Så fort man gör sådana här rockader i staten så ska man vara klar på att det finns ingen bärare av en kunskapskultur längre, ifrån den gamla strukturen. Det är nya medarbetare, det glöms bort. Jättetragiskt! Det blir inte ett additativt kunskapsbygge, men nu har i alla fall jag den här [boken] och tänker försöka plöja den och förstå hur vi ska jobba vidare med det.

Nåväl, vidare till själva grundföreläsningen.
Det vi också fann var att i alla de studier vi gjorde så fanns det någon form av variabel ifrån trafiken som hindrade cykling och gång, i de här olika miljöerna. Så här har vi liksom tre variabler och om man inte vill fördjupa sig mer, så kan man säga att här är en grundkärna i att förstå det här bättre. Och här har vi referenser om ni söker in i litteraturen.

Nå, jag föreläste om det där och då råkade det vara så att en tidigare student från Stockholms universitets psykologiska institution sa att ”Ja men Peter, jag tror att du skulle kontakta de och de personerna, för jag tror att de har någonting i sina studier som är intressant för dig”. Då gjorde jag det.

Bild – Relations and moderators

Och då handlade det om en studie av den relativa arbetsintensiteten. När vi pratar om relativ arbetsintensitet så pratar vi ofta om i förhållande till det maximala förmågan att leverera syre till kroppen. Det brukar vi kalla för maximal syreupptagningsförmåga och det speglas då bland annat i den maximala hjärtfrekvensen. Men bäst speglas det i om vi kan mäta syreupptagningen. Utöver det har vi en förmåga att göra ett anaerobt arbete under kortare tid. Det är inte det som ingår i det här begreppet som vi jobbar med.

Det området, hur den relativa arbetsbelastningen påverkar den upplevda ansträngningen, ”Perceived exertion”, är ett område som Gunnar Borg, den svenske psykologiprofessorn, har arbetat med i princip hela sitt liv. Han disputerade på det i Lund 1962. 1985 började han intressera sig för frågan om det fanns en moderering, alltså en påverkan på det sambandet med hjälp av miljön. Då kommer de här olika studierna in.

Bild – The Borg scale for rating perceived exertion

Innan vi går in på det så tittar vi mer på Gunnar Borg och den grundläggande dimensionen. Han skapade Borgskalan och han skapade flera olika skalor. Men borgskalan är väldigt spridd i världen.
Den används också på sjukhus och är extremt väl etablerad. Gunnar Borg är den svenske forskaren kring fysisk aktivitet som är mest citerade och en av de mer citerade i världen.

Bild – Perceived exertion/Relative exercise rates

Han lyckades visa att om vi frågar en individ, ”hur uppfattar du den här belastningen i form av ansträngning?” då kan man få en förståelse för den arbetsbelastningen individuellt med hjälp av den här skalan. Men man kan också använda skalan tvärtom att man kan be en individ att springa eller cykla till en viss känsla av ansträngning. Då kan man återskapa eller producera ett visst fysiskt arbete. Detta var känt.

Bild – Relations and moderators

1985–86 började han planera studien tillsammans med två doktorander. Den ena var Ruggero Ceci och den andra var Peter Hassmén. Det handlar då om att förstå det här utifrån ett miljöperspektiv.

Bild – Rated perceived exertion, treadmill/field

Här ska vi se vad de gjorde tillsammans. De sa åt försökspersoner att springa på ett löpband med utgångspunkt i siffran 11, 13 och 15. Jag återkommer till vad det står för. Då kan vi se att man producerade olika snabba arbeten. Sen så gick de ut i fält. Vad händer då? Ja, om man hade moderation, om man hade en förändring på något sätt i relationen mellan fysisk belastning och fysisk känsla av ansträngning. Då får vi andra nivåer. Det var precis det de fick.

När de gick ut i fält, utanför laboratoriet så hade de helt andra löphastigheter. Det här var ju nästan chockande för dem, för det här innebar att vad man hade kunskap om, det hade man byggt upp inomhus i laboratoriet. Men man ville ju att det skulle gå att använda till exempel med hjärtinfarktpatienter, när man skulle reglera fysisk aktivitet utomhus efter en hjärtinfarkt. Här har vi vad det står för: Fairly light, somewhat hard, hard. Alltså ganska lätt, något ansträngande och 15 är ansträngande.

Bild – Rated perceived exertion, heart rate

Till yttermera visso så fann man att de här individerna har inte bara olika löphastighet, de har olika hjärtfrekvens, så det här handlar om, ingen tvekan om, olika fysiska arbeten. I en och samma ansträngningsgrad inomhus och utomhus.

Bild – Rated perceived exertion, blood lactate

Sen tittar man också på mjölksyra och fann samma sak, olika nivåer. Alltså. Det är ingen tvekan om att en och samma ansträngning skapar olika objektiva fysiska arbete.

Bild – Self-monitored exercise at three different PRE intensities in treadmill vs field running

Vi hade då indoor och där var det ganska tydligt att det var liksom på en ”treadmill” och det var på laboratorium. Men vad stod ”field running” för? Det beskrivs aldrig i den studien och det här är då den så kallade Frescati Hage-studien. Då så gjorde jag så att jag tog kontakt med de två olika författarna, Ruggero Ceci och Peter Hassmén, medan Gunnar Borg som var deras handledare han hade inte sitt namn på det arbetet.

Bild – Environmental test conditions

Båda två sa, oberoende av varandra, att ”indoor” var på ett löpband i ett rum i källaren. Man såg ut mot en vägg, inte mot ett fönster och det var individen som var där och testledaren.

”Outdoor” alltså det här med ”field”. Det var på en vid, typ parkstråk, inte en stig utan ett vidare stråk, ”trail” i naturlig miljö med en sjö och det var barmark. Antingen på våren eller hösten med eller utan löv på träden och det var inga individer förutom individen som sprang och individen som var försöksledare.

Bild – Karta

Det där var ju en bra information som vi fick, men var ägde det hela rum? Jo, det ägde rum i Storstockholms nationalstadspark. Vi har en pil som anger var och det är vid Frescati Hage, därav namnet för studien. Ni som är någorlunda bekanta med de där Stockholms-områdena vet att Stockholms universitet ligger ute i den här gröna området på norra Djurgården.

Bild – Flygbild

Det var här vid Frescati Hage, intill Brunnsviken, som är Psykologiska institutionen, hade sin huvudlokal i den gamla Skogshögskolan, som hade flyttats till Uppsala. Inomhus var där gula punkten är och utomhus gick helt enkelt ut till det här parkvägsstråket. Vi kan se att det går längs med sjö och vi kan också se att det är inte är en rak väg utan det är en sån där meandrande. Springer man längs med den så får man hela tiden nya utblickar.

Bild – Foto över parkstråksväg

Och här ser vi exemplet. Som vi ser det finns inga stenar. Det finns inga rötter. Det är väldigt lätt att både springa och gå och dra barnvagn och cykla.

Bild – Meandrande parkstråksväg x 3

Här kan ni se just den här dimensionen av att man får nya utblickar när man springer, när det är en sån här dragning.

Bild – Work rate vs Perceived exertion

Med andra ord, vi kunde då förstå att om man gör ett visst arbete så kommer det här leda till, om vi går på den gröna miljön och gå ner till perceived exertion, en lägre nivå på det än om vi går in i inomhusmiljön.

Bild – Studies

Så går vi till ”The Charlottesville study”. Den kom tidigare och när de gjorde studien 1985 så kände de inte till den här studien. Så de upptäckte den först när de skulle skriva om arbetet. Det är ett arbete som finns citerat av Hassmén och Ceci.

Competition av internal external information in an exercise setting, bakgrunden till det här studien är att James Pennebaker, som är en av Amerikas främsta psykologer idag, han är ordförande i psykologsällskapet och ledamot av vetenskapsakademien. Han drogs med i joggingvågen och så upptäckte han till sin stora förvåning att han sprang snabbare när han var ute i naturområden jämfört med när han sprang på löparbanan. Det där skakade om honom ordentligt och han var en sån person som mätte sin löpning, var väldigt intresserat av den. Det ledde till att han tillsammans med en student som skulle göra dem ett master-arbete skapade studien.

Bild – Citat

Då lät de studenter jogga och jag läser här:

"Prior to each day’s jogging, subjects were instructed that they should jog at whatever pace was comfortable to them, that speed was not an object of the experiment, and that they could walk rather than jog if they so desired. Subjects were not told the length of either course nor did they learn their running times or physiological readings until the completion of the study. Subjects were told that it was necessary to alternate courses to avoid scheduling problems and to “control för all extraneous factors unrelated to the experiment.” Both experimenters and subjects were blind to the hypotheses of the study."

Bild – Mean jogging time, in minutes

Det här är en jättebra uppläggning av studien. Och då ska vi se vad som händer när de löpte i comfortable pace. Samma individer. Lap course var på ett grönt fält och man bara sprang runt, runt och det var som Pennebaker uttryckte det, boring. Alltså hade man sprungit ett varv så var det samma miljö, men det var helt ointressant.

Cross-country course. Där krävde det hela tiden att man ändrade riktning. Det var mer på en stig där det kunde vara rötter och man var tvungen att helt enkelt vara uppmärksam på var man sprang och hur man sprang. Och då fann han alltså ständigt att samma sträcka krävde kortare tid när det var det här cross-country course.

Observera att här har vi då två miljöer och båda är utomhus. Förra studien var inomhus kontra utomhus, här är det två miljöer utomhus. Det här fenomenet verkar både gälla med dramatiska skillnader inomhus-utomhus, men också under olika betingelser av utomhusmiljöer.

Bild – Physiological and Psychological Responses to Outdoor vs. Laboratory Cycling

Låt oss nu gå vidare till Omaha-studien. Den gjordes med ett annat syfte än att studera miljön. Man ville studera temperatureffekter. Det fanns inte heller i den här studien någon bra beskrivning av miljöfaktorerna, för det var inte det de fokuserade på. Men jag tog kontakt med huvudförfattaren Dustin Slivka och vi kunde med hjälp av en landskapsarkitekt i Omaha få bilder på hela det här området.

I det där fallet så fick de uppgiften att cykla både på laboratoriet och på en 40 kilometers färdväg och de skulle cykla med samma upplevda ansträngning.

"The outdoor trials were completed along a relatively flat, out, and back course on a paved recreation trail (Keystone Trail, Omaha, NE, USA).”

Och vi ska se hur den ser ut sen.

”The trials occurred in late August to early October, at a time of day when the environmental conditions outside were closest to the general conditions of the laboratory (i.e., low wind, similar temperature, and relative humidity, etc.).”

Bild – Average power output between the indoor and outdoor trials

Och då inträffar det intressanta, att samma belastning, men man mäter power i cyklingen och man gör det i tramporna. Då ser man en 30-procentig högre power output utomhus jämfört med inomhus. Det där vet inte individen om, men man kan alltså mäta med hjälp av givare i tramporna. Mycket intressant resultat. Men, vad var det då för miljö?
Jo, här har vi en snabb bild längst till höger. Vi kan se direkt att det är varierande miljöer (x3)

Bild – Foto Keystone Trail Rules

Och här har vi Keystone Tail.

Bild – Karta Omaha

Det kan glädje er att det här är en utveckling som har kommit på senare tid i USA, att man börjar skapa sådana här miljöer för cykling. Väldigt roligt att komma i kontakt med ambitiösa planer. Men då har de nyttjat existerande miljöer och så har de lagt och byggt till betongsträckor som man kan cykla på.

Bild – Inzoomad kartbild x2

Det här är en karta över Omaha och diagonalt genom det här - vi ser Keystone Trail i rött - längs med ån igenom staden så går den här banan.

Sen går den ut på jordbruksmark innan den vänder. Så två mil i vardera riktning cyklar man då.

Bild – Foto slingrande betongcykelbana

5 % av miljön såg ut på det här sättet. Då har man ingen trafik i den här miljön, utan det är precis i så måtto jämförbart med Brunnsviken. 5 % var alltså residential areas.

Bild – Foto rak betongcykelbana genom industriområde

45 % gick längs med den här ån/bäcken och i uppbyggda miljöer, retail, små lagerlokaler och annat. Ja, det är från mitt perspektiv inte särskilt lockande miljöer.

Bild – Foto rak betongcykelbana i lantlig miljö

Och sen har vi 50 % i den lantliga miljön. Ni ser här exempel på det. Återigen helt separerad ifrån normal biltrafik, men det kunde vara fotgängare och det kunde vara andra cyklister.

Bild – Foto bås med testcykel vs. trafiksituation

Då kommer vi till Stockholmsstudien där vi jämförde i laboratoriet på det här sättet. Man ser in i en skärm och det jämförs med utomhus.

Bild – Karta över Stockholm

Vi vet exakt var de åker cyklar någonstans, men det är mycket varierande miljö. Ni vet hur Stockholm är det. Det är mycket varierande på många sätt.

Bild – Foto cyklister i cykelfil genom korsning

Det som är typiskt då för den studien är att det sker på cykelfält, det kan vara cykelbanor, men det kan också vara en mitt i trafiken. Då är det ju särskilda betingelser som man har, nämligen att man måste vara uppmärksam på trafiken.

Bild – Foto Peter Schantz med testperson

Återkommer till det. Vi gör då mätningar på belastningar under själva cyklingen och då vet vi exakt vilket fysiologiskt arbete som vi jämför.

Bild – Diagram och tabeller

Jag ska inte gå igenom i detalj, men vi ser princip precis samma effekter som i de andra studierna, att man helt enkelt upplever arbetet lättare, även vid cykling.

Bild – Potential moderators, and other aspects discussed

Då kommer vi till spörsmålet hur det fungerar. Vi har gått igenom i studierna en mängd olika faktorer som skulle kunna tänkas förklara skillnaden mellan utomhus och inomhus.

• Environment
  
• Temperature
  
• Exercise duration
  
• Cadency
  
• Constant versus variable exercise
  
• Instructions and protocols
  
• Applications and external validity
  
• Strengths and weaknesses

Vi bedömer att det inte är en påverkan från de faktorerna och det kan ni läsa mer om i studien, om ni är intresserade.

Bild – Perceived exertion / Work rate

Det innebär att vi har fyra olika studier som går i samma riktning, att miljön kan påverka vår upplevda ansträngning. Det finns förenklat genomgånget och det finns också i detalj genomgånget i studien som ni kan ta del av detta.

Bild – Consequences and applications when exercising outdoors vs indoors

Det här innebär då att om man tränar på en viss ansträngningsnivå så kommer man ha en hög arbetsbelastning utomhus och om man tränar på en viss hastighet så kommer mindre motivation krävas. Slutligen, när man jobbar med rehabilitering så behöver man ta hänsyn till om det är en utomhusmiljö eller en inomhusmiljö när man anger ansträngningsnivå.

Bild – Greater relative physical effort in field in comparison with indoors at the level om same perceived exertion

Så kan man då fråga sig, hur ska vi förstå det här? Är det så att alla utomhusmiljöer är på skild nivå som inomhus? Nej, det ser inte ut på det här sättet. Vi kan nog konstatera att vi har en viss nivå
för cykling i trafikmiljö. Vi har en annan nivå när vi cyklar på rekreationsväg och vi har en tredje nivå när vi cyklar i en, som vi uppfattar det, fullständigt formidabel rekreationsmiljö.

Bild – Conscious psyche/subconscious psyche/soma

Då undrar ni, hur kan man förklara detta? Jo, den ledande teoribildningen kring det hela är att när vi rör på oss så har vi interna signaler som signalerar en arbetsbelastning och de måste nå till psyket.
Alltså, det är medvetna psyket. Men, de interna signalerna tävlar med de yttre signalerna, alltså ”external cues”. Och de yttre signalerna handlar om hur vi uppfattar en miljö, hur vi läser av miljön.

För att ta det lite snabbt så har vi Brunnsviks miljön, som är en utomordentligt fin miljö. Sen kan vi jämföra det med den amerikanska miljön som är en blandad miljö. Det kanske är så att vi då uppfattar att rekreationsmiljön, den vill vi hämta in. Vi har sökt oss till den miljön för vi tycker är så fin och då får vi mycket externa signaler in mot den medvetna psyket.

När det gäller cykelmiljöerna, färdvägsmiljöerna då har vi en annan dimension som verkar också nämligen den att vi måste förstå dessa miljöer. Vi måste hämta in trafikmiljön och därmed så måste vi plocka in den yttre miljön utifrån andra skäl än en passiv fascination. Men det fungerar då på motsvarande sätt att det blockerar den somatiska kroppsliga upplevelsen av arbete. Det är så vi tänker just nu.

Bild – Rated perceived exertion

Jag ska då också visa att den här effekten den minskar med ökande belastning. Då kan man fråga sig hur är det med cykling? Har vi sådana belastnings nivåer så att vi har en effekt av detta, eller försvinner dem därför att det är så höga belastningar?

Bild – Slutsatser - Frågeställning

Då kan vi se att när vi cyklar med väldigt många olika hastigheter. Om vi ska förstå den där hastigheterna, så måste titta på hur människor uppfattar de olika belastningarna i termer av
ansträngningsnivå.

Bild – Hur ansträngande i genomsnitt upplever du att cykelturen till arbetet är? (Kvinnor)

Här kan vi se på den här bilden - som bygger på väldigt många cyklister - att kvinnor går från ganska låga belastningsnivåer upp till cirka 13. Det är nivåer som vi har stora effekter fortfarande av miljön.

Bild – Hur ansträngande i genomsnitt upplever du att cykelturen till arbetet är? (Män)

Med män är det är samma sak. De ligger omkring 14 när han ligger på höga hastigheter, men upp till dess är det en stigande belastningseffekt. Det här innebär alltså att miljöeffekten, som jag har visat på här, … [störning].
Så tack för er uppmärksamhet.

Jones Karlström - Stort tack för presentationen Peter. Det var jätteintressant att höra. Det är fritt fram och skriva i chatten ifall ni har några frågor.

Paneldiskussion och frågor

Så ska jag också välkomna Ulf Ericson, som många säkert känner igen som cykelsamordnare i Region Stockholm, men som också är doktor i folkhälsovetenskap med inriktning stadsplanering och fysisk aktivitet.

Sen har vi Anna Niska, som är föreståndare för Cykelcentrum och forskningsledare för cykel på VTI.
Har vi några frågor i chatten?

Christina Karlsson – Ja. Vilket år är studien ifrån? Jag antar det är den här senaste nu då? Vilket år studien gjordes, mellan att springa på löpband och i fält? Kan man se skillnad på om personen är van att träna inne på löpband och gillar det, som ju är mer vanligt idag?

Peter Schantz - Studien gjordes alltså 1985. Det finns inte den typen av studie som du efterfrågar. Om man skulle ha en preferens och tycker om att springa på löpband. Intressant aspekt av det hela.
Jag har inte sett någon studie av det.

Christina Karlsson - I övrigt inga frågor än så länge.

Jones Karlström - Tack. Det kanske kommer under tiden här.
Anna och Ulf, har ni några funderingar, så här direkt efter presentationen?

Anna Niska - Ja, jag har en. … [störning]
Jag tänkte lite grann om du vad, vad tror du … [störning] som har störst effekt, för just den variationsrikedomen som du nämnde … dom sista bilderna ha en ganska stor betydelse, inte bara skönhet och grönska.

Peter Schantz … [störning] det är liksom en helt oberoende dimension. Den andra, som är oberoende av … Det är ju till exempel om man har otrygga miljöer, där man hela tiden måste se ut efter konstiga element, som vi tyvärr har i vissa miljöer i Sverige idag, där man inte kan gå trygg längs med en gata. Där måste man ju hela tiden blicka ut på. Vem är det jag möter? Men för den som cyklar i en stadsmiljö - det här är en blandad stadsmiljö med storstadskomponenter och även lantliga komponenter - där är det ju mycket sådana behov. Men jag tror att liksom de där kan samverka i att i att bidra till dämpningen av signalerna från kroppen. Och jag tror att ju mer vi har av skönhet och ju mer vi har av grönska, så kommer det verka positivt och det kan verka positivt tillsammans med behov av att uppfatta trafiken. Det är inte någonting som motsäger varandra, utan det är, som vi bedömer det nu, olika vägar in för att nå samma mål. Men det är naturligtvis trevligare om man får det gratis, utan att man hela tiden behöver analysera trafikmiljön.
Men, jag vet inte om det var svar Anna att det kändes…

Anna Niska - Jo, det kändes…

Jones Karlström - Ja Ulf, har du någon fundering efter presentationen?

Ulf Eriksson - Ja många. Tack Peter för en jättefin dragning och det här är ju väldigt intressant tycker jag. Jag funderar lite på grönska och vad det är och vilka mängder som behövs för att se en effekt, om det finns någon tröskeleffekt. Och lite utifrån perspektivet att mycket av infrastrukturen är ju på plats redan. När vi utvecklar cykelvägar så är det ofta att man förbättrar cykelvägar som finns, så jag tänker att om man positivt ska påverka många cyklister, hur kan man jobba med befintlig infrastruktur? Och kan det finnas någon ”cut off”, man måste upp till en viss nivå för att man ska uppleva ett förbättrat stimuli eller hur man ska tänka där?

Peter Schantz - Ja, jättebra frågeställningar. När vi har jobbat med de här frågorna hittills så har vi jobbat med … [störning] gått ner på den detaljeringsnivå som du efterfrågar och det är i högsta grad relevanta frågor och borde kunna studeras. Väldigt spännande tankar. Jag vet inte detta. Jag kan inte heller se någon forskning som har gått in på den nivån. När blir det tillräckligt bra? Jag tolkar det lite så utifrån din fråga. För det är klart, att vårt stora problem är, som ju har visat sig i avhandlingar, att man slutar efter femtiotalet sextiotalet att bygga ut cykelinfrastrukturen och vi lever med arvet.

Och det är klart att jag kan förstå att man på många sätt fokuserar på att få den där grundstrukturen, att över huvud taget kunna komma fram. Men särskilt när man bygger nytt så borde man ju ha mer, även tycker jag … [störning] Så att det är väl lite olika beroende på var man befinner sig och så. Jag har ju upplevt samtidigt att det finns exempel på vissa stråk längs den stora motorvägen som är ganska bedrövliga och som man ganska lätt skulle kunna fixa till om det fanns en sådan kultur i Trafikverket. Där tror jag man helt enkelt måste ta ett nytt grepp. För närvarande säger man att, nej det bara när vi bygger om hela vägen som vi kan göra någonting åt … och det tycker jag är en orimlig situation och förhållningssätt. Vi måste tänka nytt kring den miljöskuld som vi lastar på cyklister och fotgängare.

Jones Karlström - Det leder oss in på min nästa fråga. Om man omsätter de här resultaten i praktiken och man planerar för cykling. Finns det några hinder för att omsätta dem? Vi har en fråga om det här i chatten också. Det gäller kolliderande norm med att man ska ha cykelväg intill bilväg till exempel.

Peter Schantz - Ska jag svara på det?

Jones Karlström – Ja...

Peter Schantz – Ja. Det är riktigt att det fanns ett sådant regelverk. När många av motorvägarna byggdes så skulle man, om man skulle anlägga en gång- och cykelväg, så skulle det vara alldeles intill motoriserad trafik och det var ju inget problem på femtiotalet, sextiotalet. Det var så lite trafik, men det har blivit ett problem. Och där tror jag att det diskuterats länge i trafikutskottet och så jag tror att eventuellt så kommer vi kunna, få se... Jag vet att Anna, du har koll på det där.

Anna Niska - Ja. Men det väcker ju verkligen liv i den här debatten om funktionellt samband som vi har, att man inte får bygga friliggande cykelbanor idag enligt ett regelverk och praxis, snarare tolkningen av regelverket och den praxis som vi har. Så jag tycker det är superintressant med de här resultaten som du har. Det talar ju verkligen för att den diskussionen behöver vi ta igen.

Jones Karlström - Hur ser du på det Ulf, från det praktiska perspektivet? Är ni fast vid att planera utifrån vägnätet, eller hur ser det ut för er?

Ulf Eriksson - Nej, det skulle jag inte säga, men vi har ju byggt mycket infrastruktur i samhället och de är ofta dragna gent och rakt och där det kopplar samman viktiga målpunkter. Cyklingen behöver ju också kunna ta sig mellan de målpunkterna. Om bästa dragningen är tagen så tar det emot att göra en omväg för att få en annan typ av miljö. Så när man frågar cyklister varför de cyklar, så får man oftast svaret att det är flexibelt och snabbt och smidigt. Enkelt. De funktionerna är ju också väldigt viktiga, i alla fall i vardags- och transportcyklingen.

Men jag tänker man skulle kanske vilja komma åt någon typ av index som fångar upp både estetik och grönska, men också det där vardagliga som är fyller grundkraven, att man ska komma fram dit man ska. Det är ju ändå ett verktyg, att cykla, som ska uppfylla någonting. Tillgänglighet, kontakt med nära kära, jobb, skola och allt det där. Så att bygga upp någon typ av palett av… det är ju många mål vi vill komma åt. Så det här är en jätteviktig faktor att ta med, tillsammans med flera andra faktorer som påverkar hur villiga vi är att cykla eller inte. Det skulle vara intressant att kika på.

Anna Niska - Jag tror det där är jätteviktigt, men också om vi släpper det här kravet med det funktionella sambandet, så tror jag att man skulle kunna hitta. För i många fall innebär det faktiskt omvägar. Att den genaste vägen kan vi inte ta för cyklister på grund av den här begränsningen och nu har vi möjlighet att kanske också få ta både genast och den vackraste vägen och lyfta flera olika perspektiv. Så jag tror det är viktigt.

Ulf Eriksson - Vid alla statliga vägar framför allt då.

Anna Niska - Ja, precis. Men det är ju också viktigt om vi ser på stadsmiljö i den diskussionen vi har kring förtätning, att man inte förtätar för mycket, att grönska är viktigt, inte bara för hälsa och ansträngning, som du nu har lyft Peter, utan också för att klimatsäkra våra städer. Det gäller att fånga vatten eller att hålla temperaturerna på en rimlig nivå. Så det är ju nya perspektiv som vi behöver beakta. Men det här ger ju en ytterligare dimension av det, i den diskussionen.

Jones Karlström - Ser ni någon skillnad på olika grupper av cyklister? Är det vissa som stimuleras mer av de här miljöerna, eller är det lika för alla?

Peter Schantz – Vi har inte särskiljt de olika åldersgrupperna … Jag gjorde en tidigt … och jämför män med kvinnor. Då uppfattade jag faktiskt att kvinnor uppfattade skönhetsdimensioner som en viktig … Kvinnor är alltid bäst.

Anna Niska - Det kan väl ha med syftet med resan att göra också. Det kanske är en annan sak om man pendlar och bara måste fram snabbt mot om man, om man har ett rekreationssyfte. Å andra sidan, en pendlingsresa kanske du gör varje dag, så då är det viktigt att få den sträcka som upplevs minst ansträngande och skönast.

Peter Schantz – Ja, det verkar som om cyklisterna hela tiden, i alla fall de som jag studerat, väljer den kortaste vägen. Så att det tidsdimensionen att komma fram, verkar vara ganska styrande.
Men, jag tackar för den frågan, för vi har inte lagt krutet på det.
Men jag tror att det finns goda skäl att försöka förstå det utifrån både ålder- och könsperspektiv.

Jones Karlström - Jag tänker till exempel där på om det är de som inte cyklar, eller är benägna att börja testa på att cykla, om steget blir mindre ifall man upplever ansträngningen som lägre. Därför jag tänker om det skulle kunna vara en sådan grupp som har mer nytta av det än kanske de redan inbitna som cyklar oavsett. Det var någon som skrev att ”det kanske inte är grönska året runt heller. Hur gör man då?” Men då kanske de cyklisterna inte är lika känsliga? Funderade jag på, eller upplevelsen av ansträngning kanske inte spelar lika mycket roll för de redan inbitna?

Peter Schantz - Vi har inte tittat på det själva men det har bland annat gjorts väldigt fina studier i Vancouver som visar på liksom att det kan vara så att man vänjer sig vid miljö, men det kan också vara så att vi har olika subgrupper i samhället och de som, givet de miljöer vi har, är benägna att använda dem är en grupp som liksom ”köper” dem. Inte är känsliga för de miljöerna. Medan du har andra grupper som är det. Vad de studierna från Vancouver visar är att så kallade ”near market” alltså de som skulle kunna tänka sig att börja cykla på det sättet, de skiljer sig lite ifrån. Deras uppfattning om samma miljö är lite mer restriktiv, lite mer sparsmakad så att säga jämfört med de som är inne i det redan.

Jones Karlström - Jag tycker vi avrundar där. Ni som har varit med förut, vet att ni är välkomna till Eftersnack. Vi stänger av inspelningen och ni kan sätta på kameror och mikrofoner, så har ni möjlighet att ställa frågor och diskutera lite mer fritt.

Men jag vill passa på och tacka Peter för en bra presentation och sedan Ulf och Anna för den här korta diskussionsdelen. Och sen också tack till er som har varit med.

Sen tänkte jag passa på att tipsa om att vi kommer ha webbinarium 3 juni, på Cykelns dag, så det får ni jättegärna hålla utkik efter i nyhetsbrevet som kommer, lite mer information om det.

Sen ska jag tipsa om Cykelkonferensen i Trollhättan 17–18 september, där vi kommer att vara på plats från Cykelcentrum.

Och vill ni höra mer av Peter så kan ni gå in och lyssna på vår podcast VTI-podden Cykelcentrum som finns på hemsidan eller där poddar finns. Där finns det ett halvtimmes avsnitt med Peter.

Så med det sagt så tänker jag att vi rundar av själva inspelningsdelen här och sen så hänger vi kvar för lite eftersnack för den som vill och då är det bara att sätta på kameran och mikrofonen och fortsätta diskussionen.

Tack för idag!