Initiativ för cykling på europanivå

Sammanfattning

2023-04-28

Medverkande:
Henk Swarttouw, European Cyclists Federation, ECF
Maria Pellas, vice ordförande Cykelfrämjandet
Jens Alm, forskare VTI
Anna Niska, föreståndare Cykelcentrum, forskningsledare VTI
Jones Karlström, biträdande föreståndare Cykelcentrum, utredare VTI

Inledning

Anna Niska hälsar hjärtligt välkomna till Cykelcentrums webbinarium om Initiativ för cykling på Europanivå som arrangeras tillsammans med Cykelfrämjandet. Programmet och talarna presenteras.

Henk Swarttouw, ordförande för European Cyclists’ Federation

Henk Swarttouw, ordförande för European Cyclists’ Federation, tar vid och inleder med att berätta att han kommer att tala om hur beslutsfattandet fungerar i EU och hur pågående kriser påverkar Europas cykelpolitik och nämna initiativ som är på gång.

Henk berättar att han är från Nederländerna och har tidigare arbetat som diplomat, har sedan 2020 bott i Sverige då han är gift med en från Sverige. Ordföranderollen i ECF har han haft sedan 2021. European Cyclists’ federation är en slags paraplyorganisation av frivilliga cyklistorganisationer inom Europa, en folkrörelse med ungefär 70 medlemsorganisationer i över 40 länder. På ECF:s kontor i Bryssel arbetar 25 anställda.

EU-kommissionen

Kommissionen är det verkställande utskottet i EU, tar initiativ, ser till allmänna intressen, utför beslut som har tagits i de andra organen. Nu är ordföranden Ursula von der Leyen och vice ordföranden Frans Timmermans. Svenska kommissionären Ylva Johansson arbetar inte mycket med cykling och inte heller transportkommissionären Adina Valian från Rumänien.

Ministerrådet företräder medlemsländerna och röstar igenom lagstiftning, koordinerar EU-politik. Här finns ministrar från alla medlemsländer. En minister från varje land indelat i flertalet fack per område exempelvis transport-, utrikes-, finansministrar osv. För ECF är transportministrarna mest intressanta.

En bild visas av två svenska ministrar till vänster, transportminister Andreas Carlsson och näringsminister Ebba Busch, tillsammans med en minister från Spanien (i mitten) och Belgiens transportminister Georges Gilkinet (till höger), vilket är den ordning som det roterande ordförandeskapet för ministerrådet kommer att ske i.

EU-parlamentet

EU-parlamentet har valda parlamentariker som väljs direkt av medborgarna. De stiftar lagar och har budgetansvar. Det är drygt 700 ledamöter i parlamentet och 21 av dom representerar Sverige. Transportutskottets (TRAN) ordförande är nu Karima Delli från Frankrike.

En bild visas av de 21 svenska parlamentarikerna. För ECF är de folkvalda som är med i Transportutskottet och miljöutskottet (ENVI) viktigast. I TRAN finns nu Erik Bergquist (S), Jakob Dalunde (MP) och Peter Lundgren (politisk vilde, fd. SD). Lundgren var den enda av de 45 parlamentarikerna i TRAN som röstade emot det senaste cykelinitiativet.

Gällande lagstiftning har EU lite olika juridiska instrument. Ett EU-direktiv som antas blir en del av EUs lagstiftning men får ingen verkan omedelbart, för att kunna verkställas måste direktivet tolkas och anpassas till den nationella nivåns lagstiftning. Exempel på det är momsdirektivet och Energismarta byggnader.

EU-förordningar däremot blir direkt bindande och utgör en del av alla EU-ländernas nationella lagstiftning. Här finns exempel som Transeuropeiska nätverken TEN-T och Rail Passengers regulation som bland annat har lett till att alla nya och renoverade tåg inom EU ska ha plats för minst fyra cyklar per tågset.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är en grundpelare i EU som går ut på att man bara vill ta beslut på EU-nivå om det inte kan göras bättre på nationell, regional eller lokal nivå. Den här principen har alltid lett till att EU har varit återhållsam i att lägga sig i cykelpolitiken.

Antingen kan man se det som att Bryssel inte ska lägga sig i, vi vet bäst själva, eller att om inte Bryssel talar om för oss vad som behöver ske så händer ingenting. Tittar vi på vilka länder som inte ännu har nationella cykelstrategier så kan man se (en karta över Europas länder visas) att det saknas strategier i flera östeuropeiska länder.

Bakgrund

Redan 2016 började Regionutskottet (Committee of the Regions) att staka ut en väg för förbättrade förutsättningar för cykling i EU. Året därpå började ECF att verka för en Europeisk Cykelstrategi och publicerade en rekommendation kallad ”EU Cycling Strategy”.

2020 kom BeNeLux-länderna med en Cykeldeklaration (Bike Declaration) som Danmark, Irland och Österrike anslöt sig till. Under 2021 hade ECF sin kongress Velo-City i Lissabon. Då tog Frans Timmermans initiativet att länka motionerna som var kopplade till Covid-pandemin ”the EU Green Deal” och ”Next Generation EU” till cykling. Men det blev ingen uppföljning av detta.

2022 hölls Copenhagen Bicycle Summit och där höll Timmermans ett tal om cykling och efter det började det hända saker. Ungefär samtidigt annonserade den belgiska transportministern en ”EU Cycling Declaration” som medlemsländer kunde skriva under. Samtidigt började den franska parlamentarikern Karima Delli att arbeta för en resolution i EU parlamentet. I februari 2023 antog EU-parlamentet den resolutionen, som handlar om att utveckla en ”EU Cycling Strategy”. I mars kungjorde vice ordföranden i EU kommissionen Timmermans att en ”EU Cycling Declaration” kommer att behandlas till sommaren. Under tiden har 15 av 27 medlemsländer skrivit under deklarationen.

Detta innebär att parlamentets resolution innehåller vissa saker, som inte vinner laga kraft, det är ingen som förbinder sig till det. Bland medlemsländernas ministrar har bland annat Sverige, Tyskland, Polen, Italien m.fl. inte skrivit under deklarationen.

Parlamentet och medlemsländerna (ministerrådet) har ett starkt innehåll i sina skrivelser, medan kommissionens förslag handlar mer om processer där de har utlovat ett antal principer. Den här kommissionen kommer inte hinna fullborda en lagstiftande process under sin mandatperiod och det kommer inte att bli en fullbordad strategi i nuläget.
ECF arbetar vidare på flera olika sätt för att påverka. Henk lyfter fram andra initiativ som redan nu pågår som också har stark koppling till det cykelfrämjande arbetet såsom pågående paket för att lösa flera kriser.

Klimatfrågan har EU:s gröna giv (The European Green Deal) som är EU:s strategiska plan för att uppnå ett klimatneutralt EU år 2050. ”Fit for 55” där växthusgaserna ska minska med 55 % till och med år 2030. Viktigt att cykling är med här eftersom 25 % av våra utsläpp kommer från transportsektorn och en del av det kommer från resor som kan ersättas med cykel.

Urban Mobility Framework

Urban Mobility Framework, ett initiativ för aktiv mobilitet. 430 städer ska utveckla en Sustainable Urban Mobility Plan. I Sverige gäller detta 18 städer som utgör TEN-T ”Urbana noder”: Borås, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Linköping, Lund samt Malmö, Norrköping, Örebro, Södertälje, Stockholm, Sundsvall, Umeå, Uppsala och Västerås. EU tillhandahåller medel, vägledningar, utbildning och teknisk expertis.
100 städer har antagit mål om att vara klimatneutrala år 2030, varav är de svenska städerna Gävle, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm och Umeå. Städerna blir hubbar för experiment och innovation och kommer gå i täten före andra och får tillgång till EU-medel.

Gemensamma satsningar

Initiativ som tas p.g.a. Covid-19 pandemin är Next Generation EU, Tactical Urbanism som har lett till en enorm cykel-boost i flera länder. Det har även tagits fram National Recovery & Recilience Facility Plans i alla länder men cykling har inget fokus i Sveriges motsvarande plan.

• Energikrisen har lett till REPowerEU plan med många initiativ för aktiv mobilitet. Mycket av detta är politiskt stöd men inte lagstiftning.
  
• EU Social Climate Fund baseras på Nationella Sociala Climate Plans, och i rådande transportfattigdom är cykeln en del av lösningen.
  
• Turismen håller på att förändras till mer aktivt och mer hållbart resande närmare sitt hem.
  
• Folkhälsa kan bli nästa stora fråga men kompetensen är inte där ännu inom EU men kan komma att bli som i USA med fetma och diabetes och hjärtkärlsjukdomar.
  
• Ursula von der Lyen behöver ta upp frågor i sitt State of the Union-tal i kommissionen. Men European Year of skills pågår till och med maj 2024.
  
• När det gäller European Cycling Strategy så vet vi inte vad Timmermans planerar, staben arbetar vidare, ECF gör sitt för att påverka.
  
• Den stora kongressen Velo City har 1000 anmälda i nuläget kom gärna dit och bidra i arbetet!
  

Jens Alm, forskare på VTI

Jens Alm berättade om ett projekt där resultat från en genomförbarhetsstudie, innefattande dels en enkätstudie, dels en workshop redovisas. Syftet var att identifiera vilka frågor som i ett svenskt utvecklingsarbete behöver prioriteras, integreras och samordnas av olika aktörer ur ett hållbarhetsperspektiv. Målet var att skapa underlag och förslag på strategiskt initiativ kring det utvecklingsarbete som Trafikverket och Cykelcentrum gemensamt koordinerar.

Bakgrund

Medel för den här studien har kommit från Trafikverkets FOI-verksamhet. Den baseras på enkätsvar och en workshop och tar upp åtgärder som behöver göras i Sverige kopplat till cykling. Projektgruppen har bestått av forskare på VTI och det har funnits en styrgrupp med personer från Trafikverket, VTI och Cykelcentrum. Utgångspunkten har varit Pan European Master Plan for Cycling Promotion, the PEP som kom till 2021. Arbetet leddes av Österrikes och Frankrikes ministerier, Världshälsoorganisationen WHO Europa och FNs Ekonomiska kommission för Europa ingick i arbetet tillsammans med ECF.’

28 länder hade företrädare i form av ansvarigt ministerområde/departement men i Sverige företrädde Trafikverket och Cykelfrämjandet frågorna i landet. Planen ger 10 rekommendationer. Studien har utgått från dessa rekommendationer för att undersöka hur det står till i en svensk kontext. Enkäter har skickats ut till tjänstepersoner inom offentlig sektor och på konsultföretag och en workshop har arrangerats under hösten 2022.

Jens sammanfattar resultaten i rapporten och hur det står till i Sverige i förhållande till PEP-planens rekommendationer:

1. För rekommendationen Nationell cykelplan och policy, så har Sverige en av den förra regeringen antagen Cykelstrategi sedan 2017, denna känner dock inte alla svaranden till och av de som kan den tycker flera att den är daterad eller bristfällig i handlingskraft/förmåga.
   
2. När det handlar om trafikregler återges i enkäterna att det finns behov av regelverksändringar inom bland annat hastigheter, enkelriktade gator, högersväng vid rött ljus.
   
3. Gällande användarvänlig infrastruktur handlar det i Sverige till stor del om ett skifte i prioritering och omfördelning mellan de som delar gatu-utrymmet där det krävs högre grad av separering, fokus på genhet och säkerhet och utökade samarbeten mellan organisationer på olika nivåer såsom väghållare som exempelvis Trafikverket – kommun, eller mellan kommuner så att en mer ensartad infrastruktur kan komma till som gynnar cyklister.
   
4. Många respondenter pekar på att det finns resursbrist (pengar), både vad gäller investeringar i infrastruktur och driften/underhållet, men även åtgärder inom Mobility Management.
   
5. Gällande läget i Sverige inom planeringsprocesser och multimodalitet/kombinerad mobilitet framkommer i svaren att det fortfarande planeras för att främja andra färdsätt än cykling och att det finns ett ideal av regionförstoring så att det byggs in längre avstånd mellan bostäder och arbetsplatser, men att cykel kan utgöra en del av det kombinerade resandet.
   
6. Många pekar på att det saknas resurser för att arbeta med beteendepåverkande åtgärder, det är ett område där det saknas resurser både på kommunal, regional och nationell nivå.
   
7. En annan rekommendation som framhålls i PEP-planen är systematiskt folkhälsofrämjande arbete och att koppla det till cykling. Här kunde man se att kunskapen hos respondenterna om detta var låg. Det som framkom var en del kring skolans roll, vad den kan/inte kan göra vad gäller barns resande. Här finns det oklarheter kring var ansvaret ligger.
   
8. Gällande statistik och data var det många som pekade på att det finns en hel del kopplat till cykel men det är inte kvalitativt sammanställt, tillgängligt för eller finns inte kunskap om det hos alla kommuner och regioner. En nationell samordnare skulle kunna ha på sitt bord att göra statistiken och datan tillgänglig då det är ett angeläget beslutsunderlag inför beslutsfattare.
   
9. Det finns en nationell referensgrupp för cykelturism och godkännandesystem för leder men arbetet är inte prioriterat på nationell nivå.
   
10. Vad gäller automatisering och digitalisering, som är en stor del av ny teknik och innovation just nu, har hittills fokus legat på bil och kollektivtrafik. Behöver utforskas mer, många av de svarande är inte insatta i frågan.
    

Förslag på strategiska initiativ

• Nationell samordning, koordinering, exempelvis att nationella cykelrådet ges utökade ansvarsområden.
  
• Trafikverkets roll för tillgängliggörande av data och statistik, resurser och kompetens bland kommuner.
  
• Övergripande ansvar för resor till/från skolor, vilken aktör ska nationella myndigheter ha?
  
• Viktigt område för att nå mål är kombinerat resande som inte fungerar så väl än, här finns det en del att göra för aktörerna är många. Västtrafik och några regioner i Norge med kollektivtrafikansvar har även gång och cykel på sitt bord, något som kan vara värt att titta närmare på.
  
• Elektrifieringen av transportområdet och hur myndigheter arbetar med detta inom cykling har stor utvecklingspotential. 5 utpekade områden ska nu tas vidare till ett större strategiskt forskningsinitiativ där kommuner ska komma med som testbäddar för att se hur frågorna kan tas vidare.
  

Kontakt

Kontakta gärna oss forskare vid frågor! jens.alm@vti.se, jonna.nyberg@vti.se, lena.levin@vti.se.

Cykelfrämjandet

Marie Pellas är vice ordförande i Cykelfrämjandet och berättar att de finns till för alla cyklister, och att de vill lyfta fram vad de vill och behöver. I ett Europeiskt perspektiv ser Cykelfrämjandet att Sverige investerar pinsamt låga andelar av all budget till infrastruktur till cykling. De har ett snyggt kvitto som verktyg i form av Kommunvelometern som låter kommunerna visa upp vad de gör. I Cyklistvelometern tillfrågas cyklisterna om hur de upplever prioriteringen av cykel i sin hemstad, och en majoritet är missnöjda.

Cykelcentrum

Anna Niska är forskningsledare på VTI och föreståndare för Cykelcentrum. Hon berättar att Cykelcentrum har spelat in flera poddavsnitt där vi samtalar med olika forskare. Det kommer även att ske ett internationellt webbinarium på engelska den 2 juni som är tänkt att inspirera. Talare blir en professor från Amsterdams Universitet och vice borgmästaren i staden Gent i Belgien. En annan av årets större satsningar är Forum Vätternrundan med en hel vecka fylld av branschseminarier den 12–16 juni, vilket ni kan se mer om på Vätternrundans och vår hemsida.

Finaniseringen för Cykelcentrums verksamheten går en osäker framtid till mötes, men vi hoppas att vi kommer att kunna fortsätta arbetet även kommande år.