Cykelstölder

Sammanfattning

En svartklädd, maskerad person bär iväg med en cykel.
Foto: Mostphotos.com

2023-10-05

Det här är en transkribering/sammanfattning från webbinariet.

Inledning

  • Jones Karlström, biträdande föreståndare för Cykelcentrum inledde med att hälsa alla välkomna och gick igenom programmet.
  • Dagens program ser ut så här. Vi börjar med lite introduktion och sedan så går vi vidare till en presentation av Johan Egeskog och Magnus Karemyr om Cykelstölder – problemet, omfattning och möjliga vägar framåt.
  • Därefter kommer Erika Olsson, som idag representerar Branschrådet för minskade cykelstölder och bättre cykelparkering, men som också är anställd på Folksam.
  • Efter det har vi en gemensam frågestund där ni kan ställa frågor både till Johan, Magnus och Erika.
  • Sen avslutar vi med det vi kallar för Eftersnack då vi stänger av inspelningen och alla får helt enkelt diskutera fritt.

Introduktion

Jones Karlström fortsatte:

Det här är ett av Cykelcentrums strategiska projekt. Sedan 2018 har vi genomfört följande strategiska projekt, inom olika områden:

Dagens seminarium handlar om cykelstölder och det var en fråga som väcktes härom året när vi såg statistiken från Brottsförebyggande rådet. Det var väldigt mycket cykelstölder och nästan inga klarades upp. Därefter började vi följa det här i det nationella cykelrådet. Det är det regeringsuppdrag som vi i Cykelcentrum och VTI deltar i och som Trafikverket är ordförande för.

Vi inom Cykelcentrum bestämde oss för att göra en kunskapssammanställning, för att förstå omfattningen av problemet och hur vi kan gå vidare, om vi kan hitta lösningar.

Rapporten ligger i pressarna kan vi säga. Den kommer att publiceras så snart som möjligt, så ni får hålla utkik på Cykelcentrums hemsida och nyhetsbrev.

Jones lämnade över till Johan Egeskog och Magnus Karemyr, som har skrivit rapporten.

Magnus Karemyr och Johan Egeskog, presentation

Tack för presentationen Jones. Vi båda jobbar som forskningsingenjörer på VTI kan vi väl tillägga. Det senaste halvåret har vi jobbat med den här sammanställningen som har kommit att heta Cykelstölder – problemet, omfattningen och möjliga vägar framåt Länk till annan webbplats.. VTI rapport 1182.

Teoretisk bakgrund

Det finns mycket kunskap och statistik där ute men vad säger den egentligen? Vi ville skapa en kunskapsbas om cykelstölder och varför de händer. Vilka är inblandade? Vad finns det skrivet om det? En möjlig utkomst är att förstå hur stor betydelse det här har för om du väljer att cykla eller inte? Och det är ett övergripande mål vi har, att öka cyklingen i Sverige.

Om vi börjar med någorlunda teoretisk bakgrund kring brottslighet i stort, så kan man säga att det finns ganska många olika teorier som kopplar till det och som dessutom kan kopplas till cykelstölder. Några exempel på teorier kopplat till brottslighet är:

  • Routine activity theory
  • Rational choice theory
  • Crime pattern theory

Just för cykelstölder kan vi se någon form av samlande faktorer som måste sammanfalla i tid och rum för att det ska ske:

  • En motiverad gärningsperson är ganska självklar
  • mängden möjliga offer eller objektiv att stjäla
  • platsens egenskaper och avsaknad av avskräckande faktorer,
  • eller låg risk att åka fast.

Enligt rutinaktivitetsteorin så måste alla faktorer vara uppfyllda samtidigt. Men i teorin så räcker det med att en av faktorerna inte finns där för att det ska förhindra brott. Om det faktiskt är så i verkligheten, det vet vi inte än.

Just möjliga objekt kan vara lite intressant eftersom det till viss del beror på förövarens förmåga, kanske tekniska hjälpmedel den har tillgång till, eller om den bara är en optimistisk cykeltjuv som helt enkelt plockar olåsta cyklar eller dåligt låsta cyklar.

Risken att stölden sker och att någon ingriper mot stölden på platsen är också viktig. Just ”kapabla väktare” som ofta nämns som mycket viktig avskräckande faktor.

När man ser insatser för platsspecifik brottsförebyggande verksamheten, så hade de i en forskningsstudie så gjort ett test för att se om man kunde minska cykelstölderna. De satte upp affischer med budskapet ”Cykeltjuven vi ser dig!”. Det var effektivt. På platsen minskade antalet cykelstölder med 62 %. Men det ökade med 63% inom kort.

Om man kopplar det till de här teorierna så finns det mycket att tänka på kring plats, tid och rum, men även att det måste vara generellt svårare i ett samhälle att stjäla cyklar för att det ska minska cykelstölderna i stort.

Anmälda cykelstölder, andra brott och Sveriges befolkning

Tittar man på statistiken och ser antal anmälda cykelstölder över tid, så ser vi en kraftig uppgång på nittiotalet. Det är intressant att se på statistiska förändringar. Vad hände på nittiotalet? Var det mountainbike som kom, som gjorde att man plötsligt ville stjäla en cykel? Eller var det den ekonomiska nedgången som gjorde att man behövde sno en cykel istället för att köpa en? Eller var det helt enkelt så att man fortfarande då hade jag tilltro till polisen, så att man anmälde brott? Har man slutat med det? Det vet vi inte, om vi bara ser siffrorna.

Vad tror ni? (fråga från publiken)

Det är nog en samverkan där. Men det är intressant att se hur vår attityd förändras. Man tror att det alltid varit som vi ser att det är nu, men om man har varit med på åttiotalet så känner jag att det var intressant.

Vi ser också att cykelstölderna överlag är oförändrade om man drar ut det över tiden. Medan befolkningen ökar och antalet anmälda brott. Det är lite intressant.

Försäkringsbolagens utbetalningar vid cykelstölder

Vi ser att problemet inte eskalerar över tiden, i alla fall i närtid. Men vi ser att värdet på de cyklar som stjäls ökar hela tiden och det är ett problem försäkringsbolagen.

Tittar vi 10 år tillbaka i tiden så anmäldes ungefär lika många cyklar som idag och knappt hälften av cyklarna renderade någon form av utbetalning från försäkringsbolagen. 10 år senare så ser vi att andelen snarare är 2/3 av anmälda stölder som renderar en utbetalning och värdet har nästan tredubblats.

Det här ger ju oss anledning att se det här som ett problem. Eftersom vi alla är med och betalar försäkringsutbetalningarna genom våra försäkringar.

Stort mörkertal för cykelstölder

I de siffror som vi visat hittills så ser vi bara de som polisanmäls. Vi vet också att det finns en väldigt låg tilltro till att polisen kommer kunna göra någonting.

Det kopplar i viss mån kanske till det ekonomiska incitament som finns i att när en cykel blir några år gammal, då finns det inte längre någon direkt anledning att anmäla den för man kommer inte att få ut något på försäkringen. Det är det som vi tror i alla fall är den drivande faktorn. Om man inte får ut något av att anmäla, så finns det ingen anledning att göra det. Det är en form av administrativt jobb att ta sig an.

Faktiskt antal cykelstölder per år?

För att se det faktiska antalet stulna cyklar, så har vi tittat på data från Brå. De presenterar varje år en enkätstudie som heter Nationella trygghetsundersökningen (NTU). I den har de sedan 2016 ställt frågan, ”Fick du eller någon annan i ditt hushåll någon cykel stulen under förra året?”

I de svarsalternativ som finns där så har de faktiskt möjlighet att skriva exakt hur många gånger de har drabbats av cykelstöld under senaste året.

Men den här datan är ingenting som Brå har publicerat i sin redovisning NTU varje år, utan det har vi beställt ut i det här projektet, för att vi ska få lite bättre koll på hur många cyklar som faktiskt var stulna.

Andelen hushåll (%) som i NTU uppger sig ha ägt cykel och utsatts för cykelstöld (medelvärden för åren 2016–2021)

Om vi tittar på den data som de tidigare har presenterat i NTU, då ser man att det på riksnivå är ungefär i medel 10 % av alla hushåll som drabbas av cykelstöld varje år. Det har legat ungefär så de senaste åren. De 10 procenten säger kanske egentligen inte någonting hur många cyklar som stjäls eftersom vi har x antal personer som bor i varje hushåll.

Antal cykelstölder – Polisanmälning och enligt NTU

Om man istället tittar på det som vi har tagit fram från de här siffrorna, mörkertalet för stölder, och jämför det med de anmälda stölderna, då ser vi att det är 88 %, senaste mätningen som vi har fått tag på, som utgör ett mörkertal. Alltså 12 % anmäls stulna, 88 % anmäls inte stulna till polisen. Det här är kanske mer överraskande siffror än vi förväntade oss.

Enligt den här datan kan vi någorlunda säkert säga att de senaste två åren har 550 000 cyklar stulits, men bara 60–70 000 har anmälts till polisen. Det är alltså en faktor åtta på verkligheten.

Cykelstölder och import/export av cyklar i Sverige

Jämför man med hur många cyklar som säljs, eller i alla fall importeras, exporteras och tillverkas i Sverige, så ser vi i grova drag att det säljs ungefär lika många cyklar som det stjäls. Det är ungefär en halv miljon cykelstölder som inte polisanmäls varje år.

Var sker cykelstölder? Geografisk fördelning

Den första datan som man får till sig är per region i Sverige. Då blir det ganska enkel matematik, att i storstadsregionerna där måste det härja tjuvar. Mycket folk, mycket tjuvar, det hänger ihop.

Men är det verkligen så att det är flest stölder per person i storstäderna? Då får vi jämföra antalet stölder per person med län och då får vi en helt annan historia, som visar att det kan vara så att i universitetsstäder så har man ökade cykelstölder. Ni ser att Uppsala, Västerås, Örebro och vi har Lund i Skåne. De toppar. Men varför stjäls det hälften så mycket cyklar i Jönköping mot Västerås? Spännande fakta, som vi inte har svar på.

Tittar man över år så får man ännu mer detaljer, som skvallrar om att någonting hände på Gotland 2019, som gjorde att de stals dubbelt så många cyklar. Vad hände då? Frågor, frågor. Det här är vi bra sugna på att gräva vidare i, men i nuläget så bara får vi konstatera att det finns data där ute och den berättar en historia som vi får tolka.

Var sker stölder? Rapporterad plats

Ett annat faktum som vi ser, där försäkringsbolagen, polisen och andra aktörer är samstämmiga. Det är att de flesta cykelstölderna sker hemma. Åtminstone hälften. Vad beror det på? Beror det på att vi känner oss säkra när vi kommer hem till villaträdgården och släpper cykeln? Eller är det för att det är där den oftast står, att det bara är en fråga om tid?

Vem drabbas?

Men om man tittar på NTU och tittar på vem är det som drabbas i hemmiljön? Då ser vi en helt annan historia. Då ser vi att det är i flerfamiljshus som de flesta blir drabbade. Och det värsta av allt är att det är ensamstående med barn. Då har vi plötsligt ett helt annat socialt perspektiv på vem som drabbas av cykelstöld. Det var inte den här villaträdgården med slappt slängda cyklar. Visst händer det där, men här har vi ett annat problem, som handlar om stressade föräldrar och otillräckliga cykelförråd. Det måste vara enkelt att låsa in cykeln i bra förråd.

Vem är tjuven?

Vi har också gått in så mycket som vi har kunnat på att få reda på vem tjuven är. Det är en fråga som inte är belagd i forskningen tyvärr. Det kan gissningsvis kopplas till att det inte finns så många uppklarade brott. De källor som vi har kunnat hitta, är egentligen berättelser från polis och media som pratar om att det ofta finns en missbruksproblematik i bakgrund. Man tar enkla objekt och försöker försörja sitt missbruk på det.

Men det finns ganska många berättelser om professionella tjuvar som har det här som försörjningskälla. Och när man räknar lite kort på det så kan man lätt inse att det är ganska lätt att försörja sig på att vara cykeltjuv. Säg att man stjäl 5–10 cyklar i månaden och säljer dem för 5000 kr/styck. Då har man en ganska bra månadsinkomst.

Det är rent hypotetiskt så, men vi ser också att det är rätt ovanligt med stöldligor. Det förekommer i enstaka fall, men vi har hört av oss till både polisen och Tullverket. De berättar att det inte verkar vara något utbrett problem. Tullverket rapporterade bara tre fall förra året där man hittat misstänkt stöldgods som är cyklar. Det här berättar om att den här brottsligheten är primärt av lokal karaktär. De flesta cyklarna som stjäls omsätts i närområdet.

Hur löser vi problemet?

Det var lite bakgrund och då kommer vi till hur vi löser det här problemet. De flesta källor vi har, pratar om att det krävs ett helhetsgrepp. Det finns olika förslag på det och vi har, utifrån de förslagen, tagit fram någon form av eget helhetsgrepp på saker som vi skulle vilja se framöver.

Förebygga – Kunskap och normer

En första bit är kunskap och normer generellt hos aktörer, men även användare. Man måste sprida kunskap om att det spelar roll hur man låser sin cykel. Det här är någonting som många, framför allt försäkringsbolagen och Stöldskyddsföreningen, jobbar med att sprida den kunskapen. Att låsa fast i cykelställ eller föremål.

Platsen där man parkerar på har också betydelse. Polis och andra forskningskällor pratar om att man ska parkera där det finns god insyn, just för att få den där Kapabla väktare-funktionen, i att folk kan se en cykeltjuv agera och förhoppningsvis avhåller den sig från det då.

Använda godkända lås som inte enkelt kan forceras. Många använder bara fabrikslåset, alltså ett ringlås på bakhjulet som följer med cykeln. Det gör ju att det är väldigt lätt för en tjuv att bara bära med sig cykeln till en mer skyddad plats och där arbeta med att bryta upp låset och kanske sätta på ett nytt lås.

Din cykel är inte säker hemma i trädgården, även om du tror det och inte heller i cykelrum i flerbostadshus.

Förebygga – Åre, ett exempel

Vi har ett litet exempel på hur man kan bedriva en informationskampanj. År 2020 i Åre konstaterar polisen att det stjäls ju lyxiga cyklar så in i bänken. Dit åker man ju som fjällturist med cykeln och kör downhill på sommaren. Då är det cyklar som kostar 60-100-150 tkr.

Vid 21 tillfällen stals det till ett värde av en miljon. Då gick polisen tillsammans med kommunen och media ut och informerade och satte lappar på cyklar med info om hur man ska göra för att behålla sin cykel. Pratade med folk på stan, satt i TV4:s TV-soffa och berättade om det här. Året efter så var värdet på stölderna 1/10. Det är ett väldigt litet utsnitt, men det är ändå ett exempel på att information lönar sig.

Förebygga – bättre cykelparkeringar

En viktig del i att kunna skydda sin cykel är att kunna parkera den på ett bra sätt. Här ser vi att möjligheten att låsa fast cykeln är något av ett grundläggande krav. De här fabrikslåsen räcker inte.

Just kring att bygga cykelparkeringar ser vi ett stort empiriskt stöd för att bygger man den så kommer cyklisten att använda dem, förutsatt att det görs på rätt sätt. Och det finns ganska många exempel också på att är det fel sätt så står de tomma.

Men cykelparkering som görs rätt kan ha stora effekter på efterfrågan i andra sammanhang, rent kommersiellt eller för kollektivtrafiken. Ökade upptagningsområde för kollektivtrafiken är ett sådant exempel som man borde kunna utveckla mer.

Olika typer av cykelparkeringar för olika typer av destinationer är en viktig sak att ha i åtanke och framförallt det finns tillräcklig kapacitet på de ställen där man bygger cykelparkeringar så att inte cyklister börjar parkera vid stolpar, räcken, eller andra saker som inte är tänkta för det, så att det skapar konflikter i samhället på andra sätt.

Så här behöver vi samordning kring myndigheter och företagare och andra verksamheter som driver den här frågan framåt.

Avstånd till cykelparkering beroende på servicenivå

Vad utgör bra cykelparkering? Beroende på någon servicenivå, kan man tänka sig att parkera längre bort från sin målpunkt om man vet att cykelparkeringen håller viss standard. Där det finns möjlighet att låsa fast sin cykel, då kan man tänka sig ett längre avstånd. Ytterligare längre avstånd kan man tänka sig att det finns någon form av service kopplad till parkeringen. Det kan vara vad som helst om cykelmeck, eller bara bemanning på något sätt.

Olika servicenivå baserat på parkeringstid

Men de olika servicenivåerna kopplar också till vilken tid man ska parkera sin cykel. Ju längre man ska parkerad desto högre krav ställer det på parkeringen och även då servicen. Det där är saker som vi vill titta vidare på framöver.

Ett exempel – Bike & Ride, Malmö

Vi kan bara ta ett exempel, där vi tittade på Malmöregionen, som ju har varit i framkant länge. för redan 2012 startar de konceptbutiken Bike & Ride, som i nuläget är tre pendeltågsstationer där de har sammanlagt nästan 4 500 parkeringsplatser för cyklar. Utöver det 1 000 låsta utrymmen.

Och just det där med att koppla faktiska personer till parkeringen kan man lyckas med genom att göra café, cykelbutik, pump, verkstad, toaletter och pendelinformation i direkt anslutning till parkeringen.

Det är något som jag funderar på hur man i Sverige kan ha den typen av tjänster? De små enkla jobben som är i direktkontakt med folk som passerar. Det går. Så är det i Malmö. Utöver det här så har de kameraövervakning och vakter som patrullerar. Det är ”all in”. Jag har letat efter negativ negativa kommentarer på det här, men jag hittar inte det.

Efterfrågan – Häleri – Handla ”i god tro”?

Vem är det då som köper en stulen cykel? Ja, jag går ut och köper en cykel som kostar 5 000 kr, men är säkert värd 20. Jättebra för mig. Och han jag köpte av. Vi träffades på gatan och han ville ha kontant betalning. Det var väl inget problem med det. Jag har ändå haft så negativa erfarenheter av Blockets betalningssystem, så att det blir enklare så.

Vad har jag gjort då? God tro finns inte! Jag kan inte säga att jamen jag trodde ju att det var sant. Det är min plikt som köpare att kolla upp vad jag köper. Och det är jag som riskerar åtal, böter och i grova fall till och med fängelse i upp till sex år. Gör en ordentlig bedömning av sammanhanget. Inte den trevliga säljare utan hela bilden.

Häleri – förebyggande åtgärd

En sak man skulle vilja se mer av, det är när polisen går ut och kollar: Vad är det för ramnummer på din cykel? Hur kan du förklara det? Det är en attityd som vi inte ser så mycket i Sverige, men man kanske kan göra det på ett smart sätt. …(ohörbart)

Cykelregister

Ett hjälpmedel på den resan skulle kunna vara ett register där man registrerar sina cyklar, antingen med ramnummer eller med någon annan ID-märkning som kan skannas på plats. Det skulle underlätta för polisen, att kunna blippa en cykel. Det skulle underlätta för dig och mig som vill köpa. Vi kan kolla en cykel som vi tittar på.

Hur skulle det kunna det fungera i Sverige? Vi har fått kommentarer: ”men titta på båtregistret, hur bra blev det? Det blir bara administration. Ingen nytta.”

Cykelregister – 529 Garage

Så har vi lyft blicken tittat till exempel i Kanada. Där startade en tjänst, från början ideellt, som de kallar för 529 Garage. Det är gratis för cykelägare. Sökbart för alla. Och de har fått med sig kommun, polis, cykelsäljare, försäkringsbolag, frivilligorganisationer. De säger sig ha minskat cykelstölderna med 40 %. Deras idé är att kunna sälja tjänster. De säljer Garage-konceptet till kommuner, till städer och länder.

Sen finns det andra, som till exempel i USA, finns ett som heter Bike Index, som hävdar att det måste vara ideellt. Det går inte att blanda in pengar i det. Du måste få med dig alla på en ideell nivå, därför att det här är bra. Men då har de också i USA en tradition att bygga medborgargarde som går ut och haffar den cykeltjuven de har spårat upp. Så gör vi inte här. Hur gör vi här? Det vill vi kolla på.

Summering – Nuläge

Vi återkopplar till någon form av nuläge.

Uppklarningsprocenten ligger strax över 0 % för anmälda cykelstölder. Något högre för elcyklar, eller 0,1 %.

Det finns ett enormt mörkertal. Och då kan man ju dra slutsatsen att det här problemet kopplas till ett stort antal cykeltjuvar som om vi skulle behöva lagföra dem skulle sätta en oerhörd press på det juridiska systemet. Polisen säger själva att cykelstölder är en form av inkörsport till annan brottslighet på längre sikt. Så effektivare lagföring är en viktig del.

Där ser vi ett intressant exempel som har testas i Nederländerna. Där ställde polisen ut spårade lockbetetscyklar så att de direkt kunde stoppa tjuven när de såg att den här cykeln har blivit stulen. De såg en 40-procentig minskning av anmälda stölder ett år efter insatsen, så det tyder ju på att det gav effekt även över lång tid.

Som det är idag i Sverige så ser vi att polisanmälningar direkt läggs ner vi så fort de kommer in till polisen. Detta görs med motivet att det ofta saknas tillräcklig information i anmälan och det har de ju i viss mån rätt i att det saknas ramnummer i mer än hälften av alla anmälningar. Finns det inget ramnummer så kan inte polisen identifiera en specifik cykel och därmed lösa brottet om de hittar cykeln för de kan inte vara säker på att den cykeln de har hittat är din. Om du inte har någon annan väldigt tydlig identifikation på cykeln.

Den här företeelsen, att man direkt lägger ner. Det motiveras av samhällsekonomiska skäl så att polisen antingen inte kan eller inte vill lägga ner resurserna som krävs för att utreda brotten. Också för att de är så svårutredda. Det krävs i princip att man måste stoppa tjuven på plats på bar gärning för att det ska gå att lagföra dem i de flesta fall. Det här är någonting som polisen fått väldigt skarp kritik för från Riksrevisionen alldeles nyligen i en rapport om mängdbrottslighet generellt. Och vi ser ju att det är någonting som vi måste komma till rätta med.

Men det finns inte bara negativa saker. Om man har koll på sin cykel så finns det goda exempel. Så sent som igår såg jag att en lycklig cyklist hade fått polisens uppmärksamhet när hon hade sett sin gamla cykel parkerad utanför jobbet. Hade polisanmälan och ramnumret kvar, ringde polisen. De kommer och tar cykeln i beslag och troligtvis kommer hon att få tillbaka sin cykel, när ingen har gjort anspråk på den.

Liknande historia finns i Göteborg. Genom min dotter hörde jag en historia, från en bekant cykelhandlare. Där en kund hade blivit av med sin lastcykel som hon påpasslig hade en liten GPS-puck i. Rätt som det var sa det pling i telefon, som visar att nu rör sig cykeln. Och där är en polis! Jag pratar med honom. Så åkte hon med i polisbilen och följde cykeln till ett cykelförråd. Där hon helt enkelt fick tillbaka sin cykel.

Så det finns lösningar, även om det i de flesta fallen inte verkar fungera så.

Hur påverkar stölderna cyklingen?

Slutligen till den fråga som vi ställde oss i början. Hur påverkar de här stölderna cyklingen i Sverige och internationellt? Vi har hittat två enkätstudier som ställer den frågan. Vi ser att blir man drabbad av en cykelstöld så är det ganska stor sannolikhet att man helt slutar cykla. I en brittisk enkätstudie var det 17 % som hade fått cykeln stulen någon gång de senaste tre åren. Av de drabbade svarade 24 % att de inte längre cyklar. Hela 66 % svarade att de cyklar mindre efter stölden.

I den svenska kontexten så ställer Stöldskyddsföreningen varje år i en enkät frågan om man låter bli att använda sin cykel på grund av stöldrisken. Och 41 % av de svarande senast, svarade ja på den frågan, antingen ofta eller ibland. Så det här har stor påverkan på cykeln som transportmedel.

Om vi nu har 20 % av befolkningen som säger att de undviker att cykla på grund av stölder. Och vi har en halv miljon stölder. Då betyder det att vi har 100 000 förlorade cyklister på ett år. En miljon förlorade cyklister på tio år. Som ett spekulativt räkneexempel.

Hur går vi vidare?

Normförändring:

Vi är marknaden. Vårt beteende gör tjuven. Vi alla måste lära oss att låsa våra cyklar.
Men, det måste också bli svårare att stjäla cyklar (register, spårutrustning, bra lås, avskräckande/förebyggande åtgärder, bättre parkeringar/förråd). Här krävs det mycket samverkan framöver.
Rapporten kommer i mitten av oktober.

Erika Olsson – presentation

Erika Olsson representerar idag Branschrådet för minskade cykelstölder och säkrare cykelparkeringar, men är till vardags skadeförebyggare på Folksam.

Ni har pratat om otroligt många bra saker som vi behöver göra och vi är på dem. Det kommer inte att springas jättefort, men vi är på dem och vi är igång. Det finns mycket vi kan göra och vi ska göra det här tillsammans och det handlar om att vi vill öka tryggheten för cyklister och då startade i branschrådet för lite över ett år sedan, sommaren 2022 i juni.

Vi som ingår i branschrådet är Stöldskyddsföreningen SSF, Folksam, LF Länsförsäkringar, Trygg Hansa, If, VTI och polisen. Vi jobbar under namnet Operation låsning när vi jobbar med cykelstölder.

Varje år betalas det ut ofantliga belopp och 2021 betalade försäkringsbranschen en kvarts miljard i skadeersättningar för stulna cyklar. Det är ju 250 miljoner anledningar till att göra någonting åt saken. För varje krona är faktiskt värd någonting för varje person som drabbas. Och sen det här med att många väljer bort cykeln som transportmedel för att man ändå tror att den kommer bli stulen. Så ska det inte vara!

För att minska cykelstölderna har vi konstaterat att vi behöver öka kunskapen. Vi behöver ta fram och skapa åtgärder så att vi gör någonting åt problematiken. Och det är det här med bättre tillgång till cykelparkeringar och förutsättningar för att kunna låsa och låsa fast cykeln förstås. Det ska ju vara lätt att göra rätt, för att slippa få cykeln stulen.

Branschrådets syfte och mål

Branschrådet har ett ganska tydligt syfte och mål. Syftet är förstås att kartlägga problematiken kring cykelstölder och ta fram förslag till åtgärder och lösningar. Vi jobbar nu med att ta fram information som vi ska använda den för att öka kännedomen om problemen med cykelstölder, precis som VTI gör.

Det här gör vi inte själva utan tillsammans med andra intressenter, inte bara de som är mer branschrådet utan det är fastighetsägare och kommuner, privatpersoner som hör av sig och vill bidra som också har idéer på hur man kan lösa det här.

Målet? Ja, men det är ju att minska cykelstölderna att öka antalet säkra cykelparkeringar och öka tryggheten för cyklister så att man känner sig trygg att använda cykeln.

Hos cyklisterna vill vi öka kunskapen genom att gå ut med information om hur man bäst låser och låser fast sin cykel, så att man förstår hur viktigt det är. Vi vill påverka kommuner och fastighetsägare så att man faktiskt tar tag i det här och skapar fler cykelparkeringar med bra möjligheter att låsa fast sina cyklar.

Det här kan man ju göra på många olika sätt, men vi tänker oss att det här exemplet som nämndes här skulle kunna vara ett sådant exempel som vi använder för att inspirera andra kommuner och fastighetsägare. Pusha dem i rätt riktning så att man har draghjälp när man ska dra igång så att det inte blir Mount Everest man ska bestiga utan lite enklare puckel att ta sig an när man ska anlägga cykelparkering.

Man ska kunna använda cykeln som transportmedel. Vi har arbetar med att ta fram ett gemensamt informationsmaterial inom Operation låsning. Tanken är att alla de som ingår i Operation låsning ska kunna använda det här informationsmaterialet i olika sammanhang så att man inte behöver ta fram egna. Ett exempel är kortfilmer till sociala medier. Det kan vara information för cyklisten om hur den ska göra för att låsa fast cykeln på bästa sätt och vad den ska tänka på vid köp av en begagnad cykel.

För det här med att sälja och köpa begagnade cyklar, som är stulna, det är ju kanske lite för lätt. Vi har ju också en tanke på det här med nationellt register. Tänk om vi hade ett nationellt register så att man kan kolla upp cykeln man ska köpa så att den inte är stulen. Det där med undersökningsplikten skulle ju blivit så ofantligt mycket lättare. För idag ska man ju lägga någon sorts värdering i när har jag fullgjort min undersökningsplikt? Det är kanske olika för olika personer vad man tycker och vad man har för förmågor. Det är väldigt godtyckligt idag.

På sikt skulle det förstås styra in oss på rätt spår så att vi får hjälp med att få begagnatmarknaden för cyklar laglig. Det vore superbra till det och det har vi trådar som vi drar och jobbar med.

Sen har vi det här med samarbeten och rutiner mellan försäkringsbolag och polisen. Det kan ju se lite olika ut och då pratar vi cyklar som stjäls och sen återfinns. För de ska på något vis också komma till rätta och det kan se lite olika ut. Varje försäkringsbolag kan ha sin egen rutin för hur de jobbar med det. Sen har vi polisen som jobbar på olika sätt. Det kan se olika ut lokalt. En del försäkringsbolag vill inte ens ha hand om cyklarna för att det är problematiskt.

Här kollar vi på om vi på sikt kan få till någon typ av gemensam nationell samverkan, med gemensamma rutiner så att vi jobbar på ett liknande sätt så att det ska vara enkelt att hantera. Vi ska vilja att cyklarna ska komma tillrätta.

Säkra lås och cykelparkeringar

Vi har normer idag. Försäkringsbranschen säger att för att få ersättning för cykeln från sin hemförsäkring, då ska den vara låst med godkänt lås. Det känner de flesta till. Men vad är ett godkänt lås? Vi har en norm idag med mekaniska lås: vajer, kätting, bygellås. Där är vi nu. Men det kommer ju en massa nya olika digitala varianter. Vi pratade om spårsändare här, men framför allt lås med digitala varianter. Där behöver vi också hänga med och då har inte normutvecklingen hängt med i samma takt som de digitala låsen har utvecklats. Stöldskyddsföreningen ska se över det här och göra ett omtag kring de nya låsvarianterna, för att se hur kan man jacka in dem i den befintliga normen, så att det blir lätt för kunden. För idag är det lite svårt. Funkar det här låset? Är det godkänt eller inte godkänt? Vi ska göra det lätt för cykelägarna att vara rädda om sina cyklar.

Och sen det här med cykelparkering. Vi kommer tillbaka till det eftersom det är en förutsättning. Sen är frågan, vad är en cykelparkering och vad är inte en cykelparkering? I ärlighetens namn, om man har ett cykelställ, det är kanske inte en parkering. Man kanske inte ens kan låsa fast ramen i det här lilla stället, det är bara där för att cykeln inte ska välta.

Hur definierar man en säker cykelparkering? Kan man försöka få en norm för det här och jobba för det? Eller åtminstone en rekommendation om att det här är det. Då har vi en säker cykelparkering så att man har någon typ av lägstanivå.

Just när man ska bygga och anlägga en parkering, vad ska man tänka på? Var ska den placeras? Det kanske ska vara på ett ställe så att man faktiskt använder den. Så att den inte bara blir för syns skull.

Stöldskyddsföreningens årliga undersökning

Varje år gör Stöldskyddsföreningen en enkätundersökning om cykelstölder. Tidigare undersökningar har visat att 40 % är rädda för att få cykeln stulen och då avstår man från att cykla. Kanske inte helt och hållet, men till viss del. I årets undersökning kommer man att utöka den med fler frågor som är riktade till personer som har blivit av med cykeln. Och ställa frågor som, har du gjort polisanmälan? Har du köpt en annan cykel efter stölden? Var det en ny eller var den köp på begagnatmarknaden, Marketplace eller Blocket? Så att man får mer kunskap om de som faktiskt har blivit av med sina cyklar. Sen om det då har påverkat hur man cyklar idag, om man kanske helt och hållet avstår från att cykla till och med. Det blir jättespännande att se vad utkomsten blir där.

Försäkringsbranschens perspektiv

Eftersom jag är här från försäkringsbranschen så ska vi också nämna lite om vårt perspektiv. Framför allt så skulle jag vilja säga att det är kundens perspektiv det här handlar om. För det är kunden som råkar ut för krånglet. En kund som blir av med cykeln, först och främst ska man göra en polisanmälan. Man ska anmäla till försäkringsbolaget. Man ska rota fram kvitton och har man koll på ramnumret? Sen så ska man skaffa en ny cykel, om man vill fortsätta cykla. Det vill man ju kanske oftast och man kanske drabbas en gång till och då blir det ännu krångligare för kunden.

Sedan har vi det ekonomiska perspektivet. Det är många ensamstående med barn som drabbas. Cykelstöldproblematiken är inte särskilt jämlik för att den drabbar ju alla, oavsett vilken ekonomi man har och de blir mycket hårdare drabbade som bara har en inkomst.

Sen har vi också den här mobilitetsfrågan. Cykeln är inte bara en sak, utan det är liksom mobiltelefonen för många. Det är en ägodel som man måste använda. Den hjälper en i vardagen. Så blir man av med cykeln då kanske det är problem att ta sig till och från skola, jobb, tåg, man kanske ska handla, lämna barn på förskola, skola, fritidsaktiviteter. Så det blir ett större problem än just en stulen cykel. Det är inte bara cyklisten alla gånger som drabbas utan det kan drabba hela familjens logistik. Hur ska vi lösa det här i vardagen? Det kanske man inte tänker på alla gånger.

Sen har vi det här med trender. Vi var inne på det här med elcyklar tidigare. Andelen elcyklar ökar. Det blir fler stulna. Vi ser också att det är fler elsparkcyklar som stjäls i anslutning till platser där barn och ungdomar hänger, så utanför skolor, på lekplatser, idrottsplatser, sådana ställen. Av de ställena som vi ersatte på förra året, 2022, så var var tredje cykel som stals på en sådan plats en elsparkcykel.

Förra året var det också så att 54 % av de elsparkcyklar som anmäldes stulna till Folksam på hemförsäkringen var inte ens klassade som cykel. Så de omfattades inte av hemförsäkringen, så man kan inte få ersättning. Det är också en problematik. Då blir ju stölden ett ännu större bekymmer. Så vi behöver öka kunskapen hos konsumenter kring det här med elsparkcyklar. Det är väl det som står högst upp på agendan hos oss just nu. Det ska vara lätt att köpa en elsparkcykel och göra rätt.

Där avrundar jag.

Jones Karlström, Cykelcentrum

Då tackar jag så jättemycket för en väldigt bra och intressant presentation. Jätteintressant presentation av Johan och Magnus också.

Jag tänker att vi kör vidare med frågor så att ni som är med på länk ni får räcka upp handen digitalt och ni som är med här i rummet får räcka upp handen analogt.

Frågestund

Johanna Jussila Hammes

Jag jobbar här på VTI. Försäkringsbolagen tar naturligtvis försäkringsbolagens perspektiv på det hela, men om det är ungefär 80 % av cyklarna som blir stulna som aldrig rapporteras – sen tror jag inte på er siffra 5 000 kronor per stulen cykel. Jag skulle nog snarare betala 2 000 kronor – har ni räknat på vad den samhällsekonomiska vinsten skulle vara av att minska cykelstölder kontra den kostnad som det skulle medföra polisen att göra någonting åt saken? Med tanke på mörkertalet. Man kan ju få prisinformation från Blocket vad en genomsnittlig begagnad cykel inbringar.

Magnus Karemyr

Vi har vi än så länge bara tittat på grova skisser på antal. Så är det ju intressant uppgift att göra det på samhällsekonomi. Det har vi inte tittat på än. Bra tips på kommande projekt.

Anna Niska, VTI

Jag är föreståndare för Cykelcentrum och forskare på VTI. Jag googlade lite snabbt och hittar något som heter cykelregister.se. Känner ni till det och vem är det som driver det i så fall? Just nu verkar det inte gå att logga in som ny användare och fylla på.

Magnus Karemyr

Vi har varit i kontakt med honom som startade det. Det startades 2012, om jag minns rätt. Själva grundidén handlar om att skapa en självgående sajt. Så att cykelägare och alla aktörer kring registret kommunicerar med varandra. Att den som hittar en cykel och den som anmäler den stulen kan nå varandra. I början hade de höga ambitioner med dekaler och så, men i och med att det var en person eller tvåpersons business, så fick de annat att göra.

Anna Niska

Det kanske skulle vara något för branschrådet att ta vidare, det befintliga registret.

Erika Olsson, Branschrådet

Det bra, vi jobbar med dem.

Johan Egeskog

Så sent som i somras tror jag det kom till exempel en KTH-student som gjorde något liknande. Tekniskt är det inte så svårt. Det är mest att få till administrationen, hur man gör för att få effekt.

Magnus Karemyr

Det är en intressant fråga, det här med vilken organisationsform som får det att funka. Vissa hävdar att det måste vara ideellt medan andra säger att det måste finnas pengar med.

Malte Rothhämel, Forskare KTH

Jag har två frågor. Den ena är den samhällsekonomiska frågan och pengar. De som vill cykla längre, alltså pendla längre till exempel, de brukar ha dyrare cyklar. Jag undrar om man kan hitta ett samband kring det. Cyklar folk inte på längre sträckor för att då behöver man en cykel som går lite fortare och då är risken ännu högre att man blir av med den. Så sådana samband vore kanske intressant? Ni pratar alltid om cykeln som man kan bli av med, men man kan bli av med ett cykeldelar också. Bara bromssystem kan kosta 3 000 kronor eller mer och det är väldigt lätt att skruva bort. Och det kan man inte låsa, inte med ett lås i alla fall.

Och med det kommer jag till nästa frågeställning. Det finns ju cykelboxar. Väldigt få, men ändå. Finns det siffror kring dem? Hur många har blivit av med sin cykel ur en cykelbox?

Och min sista fråga. Jag undrar varför Sveriges kommuner inte är med i Branschrådet?

Erika Olsson

Vi skulle kunna bjuda in dem. De är ju med i dialog så att vi förde dialog med olika kommuner, men inte med kommuner som en samling.

Malte Rothhämel

Det finns otroligt många byggnader som ägs av ett bolag som ägs av en kommun och i slutet är det kommunen oftast.

Och sen hade ni frågat efter typ dåliga erfarenheter, inte mitt Malmö. Men i Älvsjö finns ett parkeringshus, i Stockholm, som är kameraövervakat. Det är 10 år gammal ungefär. Jag misstänker att de första som visste att kameraövervakningen inte fungerar längre, var cykeltjuvarna. Den fungerar inte sedan minst 5 år, men det står fortfarande kameraövervakat där. Nu, efter 10 år, finns knappast en cykel där inne, utan alla som fortfarande parkerar där parkerar sina cyklar där uppe, framför SL-spärren, för att där finns en vakt och hela parkeringshuset står tomt.

Johan Egeskog

Det kopplar ju ganska bra till det här med synlighet, kapabla väktare, nära människor och även kameraövervakningen. Det finns en ganska intressant studie kring just det där med kameraövervakning. Tjuvarna är inte så brydda över kameraövervakning generellt, om inte de andra grejerna finns på plats också. I vissa fall så medför kameraövervakning att man blir sämre på att låsa sin cykel och det blir enklare att stjäla cyklar från övervakade cykelställ. Så man måste se helheten för att komma åt det här.

Jag vet inte om vi lyckades besvara alla de första frågorna. Det var det var flera intressanta frågor och vi har ju tittat på några av dem. Inte så djupt.

Jones Karlström

Om man tar det här med delar av cyklar som försvinner. Man ser ju oftast att ett framhjul försvinner. Det kan också vara väldigt dyrt. Eller att som Malte sa, att någon tar bromshandtagen, som är väldigt dyra, eller vad som helst. Är det en cykelstöld då, eller vad klassar man det som? Ingick det i den här rapporten?

Magnus Karemyr

Det finns en brottskategori som heter ”stöld från cykel”. Tror att det ingår där, men vet inte.

Jones Karlström

Kanske elcykelbatterier? De är dyra och, som jag förstår det, är stöldbegärliga.

Har vi någon mer fråga från er som är med online? Så får ni jättegärna räcka upp handen. Ingen. Jag tror att vi ska runda av här. Klockan är 11 och sen kan vi gå vidare till det som vi kallar för Eftersnack. Där kan ni ju jättegärna hänga kvar, både ni som är med på plats här och ni som är med online.

Tack så jättemycket för ni ställde upp och svara på frågor och ni som ställde frågor också.

Jag tänkte bara som ett liten avslut säga att vi håller på att ta fram en utbildning när det gäller cykelfrågor inom Cykelcentrum. Jag vill bara göra lite reklam för det, att det är på gång. Än så länge går det inte att anmäla sig, men det kommer ut informationen under hösten. Så de som är intresserade får hålla utkik i vårt nyhetsbrev och på hemsidan. Vi kommer att göra det synligt så bra som möjligt.

Då tackar vi för oss här och vi kommer hänga kvar här i 20 minuter, en halvtimme och fortsätta diskussionerna både med er som är med online och sen er som är med i publiken här också. Men då stänger vi av inspelningen. Vi känner alltid att det brukar vara lätta upp diskussionen då.

Så tack för idag.

Dela sidan

Facebook Twitter LinkedIn Mail
Senast uppdaterad: