Mål för ökad cykling – en fördubbling till 2035

Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. I oktober 2021 fick därför VTI/Cykelcentrum ett regeringsuppdrag att ta fram förslag på just det. I regeringsuppdraget ingår att ta fram en målstruktur, föreslå indikatorer och ett system för uppföljning.

Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035. Mer specifikt föreslår författarna följande mål, målstruktur och ambitionsnivå:

• Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar.

• Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar.
• Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar.
• Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km,ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik­resande minskar.
• Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar.

Eftersom det övergripande målet, etappmålen och delmålen kan vara svåra att följa upp på kort sikt och på lokal nivå, ger författarna också förslag på sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till de föreslagna målen och som kan följas upp för att säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning. Indikatorerna kan också fungera som inspiration genom att de ger exempel på faktorer att prioritera för att uppnå målet.

De flesta av de föreslagna målen, indikatorerna och måtten ingår redan i Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut”. Några av förslagen är dock kompletterade och delvis modifierade. Följande indikatorer föreslås:

• Indikator 1: Välja cykeln oavsett ärende.
• Indikator 2: En inbjudande miljö för cyklister.
• Indikator 3: En funktionell infrastruktur.
• Indikator 4: God kvalitet på drift och underhåll av cykelinfrastruktur.
• Indikator 5: Individuella förutsättningar för att välja cykeln.
• Indikator 6: Institutionella förutsättningar för ökad cykling.
• Indikator 7: Hela resan-perspektivet.

Indikator 1 innehåller mått som framför allt är kopplade till etappmålen och delmålen. Indikator 2–7 innehåller mått som är kopplade till det övergripande målet. Indikator 1 och 2 är förslag på nya indikatorer medan indikator 3–7 är sådana som redan följs upp i det återkommande nationella cykelbokslutet. Måttet för indikator 1 kan följas upp via resvaneundersökningen. För närvarande finns det inte något relevant mått för att följa upp indikator 2 och detta behöver därför utvecklas. För att indikatorerna ska ha ett positivt utfall föreslås att framför allt nyckelmåtten ska ha en positiv utveckling.

Författare till rapporten är Jenny Eriksson, projektledare och utredare, Anna Niska, forskningsledare och föreståndare för Cykelcentrum, Jones Karlström, utredare och biträdande föreståndare på Cykelcentrum, Mikael Johannesson, forskningschef, Lena Levin, forskningsledare samt forskarna Jens Alm och Samuel Lindgren. Alla på VTI.