Snabbcykelstråk i planeringen och praktiken: erfarenheter från Sverige, Norge och Danmark

Frågan om omställning till ett mer hållbart transportsystem har blivit allt mer aktuell med ett ökat fokus på klimatet. Utsläpp från transporter, tillsammans med brist på fysisk aktivitet, har identifierats som ledande orsaker till sjukdom i befolkningen världen över.

Mot bakgrund av detta har cykling som transport identifierats som en viktig del för att nå målen om exempelvis minskade utsläpp och förbättrad folkhälsa.

Som en del i att främja utvecklingen mot ökad cykling har det i olika delar i världen sedan 2010-talet pågått en utveckling mot att skapa en cykelinfrastruktur som kan göra det mer attraktivt att cykla och som går under benämningen snabbcykelstråk. Snabbcykelstråk kan generellt beskrivas som cykelstråk av hög kvalitet, som är gena och breda och tillåter högre hastigheter, utan att hindras av biltrafik eller fotgängare. Det är längre stråk och inte bara enskilda vägavsnitt, som är av god kvalité samt att de även förbinder viktiga målpunkter som till exempel arbetsplatser och bostadsområden.

Syftet med studien har varit att ge en övergripande bild av vilka utmaningar, kunskapsluckor och behov som transportaktörer i Sverige, Norge och Danmark möter i hanteringen av snabbcykelstråk. Fokus har varit på hur tjänstemän från de tre länderna, med ansvar eller engagemang i snabbcykelstråk, upplever planering, utformning, drift och underhåll samt utvärdering av stråken. I rapporten lyfts områden där det upplevs saknas stöd eller kunskap, samt likheter och skillnader, både mellan och inom länderna.

Det tycks finnas ett behov av nationell samordning kring snabbcykelstråk, samtidigt som man inte ville se några ”tvingande regler” kring utformning. Informationsutbyte mellan olika aktörer i Sverige, Norge och Danmark skulle kunna öka kunskapen och ge nya infallsvinklar på hur planering och genomförande av snabbcykelvägar kan förbättras, menar författarna. Sammanställningen bygger på både litteraturstudier, webbenkäter och intervjuer.

Studien har genomförts av VTI på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund och Viken Fylkeskommune i Norge inom ramen för projektet Framtidens snabbcykelstråk. Projektet finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak och Västra Götalandsregionen.