Seminarium lyfte luftkvalitetens plats i Nollvisionen

En närbild av en bil med avgaser.

Foto: Andrey Popov/Mostphotos.com

Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet dör ungefär 1 400 personer i förtid i Sverige varje år på grund av luftföroreningar från trafiken. Nästan sju gånger fler än de 208 personer som omkom i trafikolyckor år 2025.

Under ett seminarium den 20 maj, arrangerat av Hjärt-Lungfonden, Östra Sveriges Luftvårdsförbund (ÖSLVF), Gröna Mobilister och Cykelfrämjandet, diskuterades hur frågor om luftkvalitet och hälsa bättre kan integreras i det nationella trafiksäkerhets- och folkhälsoarbetet.

Förorenad luft bidrar till förtida dödsfall, andningsbesvär samt hjärt-, kärl- och lungsjukdomar, men också till diabetes och andra hälsoproblem. Mot den bakgrunden lyftes behovet av att bredda perspektivet på Nollvisionen. Begreppet Nollvision 2.0 omfattar inte bara dem som dör i trafiken, utan även dem som dör till följd av trafikens luftföroreningar.

Nollvisionen är fortfarande ett starkt och etablerat koncept i Sverige. Samtidigt tog seminariet sin utgångspunkt i behovet av ett tydligare ansvarstagande för luftfrågorna. I en sammanfattning av seminariet lyfter Cykelfrämjandet bland annat följande slutsatser:

  • De negativa hälsoeffekterna av dålig luftkvalitet är sannolikt underskattade. Ny forskning visar att fler människor dör i förtid och att luftföroreningar kan kopplas till fler sjukdomar än man tidigare trott.
  • Trafiken är den största enskilda svenska källan till luftföroreningar. Minskade trafikvolymer lyfts därför fram som en central åtgärd för att förbättra luftkvaliteten.
  • Företrädare för trafiksäkerhetsområdet förespråkar en särskild nollvision för luftkvalitet, samtidigt som dagens Nollvision för vägtrafiken behålls. Syftet är att inte försvaga det pågående trafiksäkerhetsarbetet.
  • Den svenska besiktningsbranschen har möjlighet att mäta partikelutsläpp från dieselbilar mer träffsäkert och identifiera fordon med för höga utsläpp. För att detta ska bli verklighet krävs dock rätt förutsättningar från Transportstyrelsen och politiska beslutsfattare.

Läs mer om IVL:s rapport här.