Insamling och organisering av cykeldata på nationell nivå: Rekommendationer för vägen framåt

Data om cykling är användbara inom många områden - för planering och utvärdering av ny- och ombyggnation, som underlag till transportpolitiska strategier och uppföljning av transportpolitiska mål, för planering av drift och underhåll, för samhällsekonomiska beräkningar, för effektberäkningar av olika åtgärder och för att förstå beteenden, med mera. Data om cykling behövs dessutom som underlag för att modellera cykling för utvärdering av framtidsscenarier och ännu inte implementerade åtgärder.

För att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle genom ökad och säker cykling, krävs det att cykelrelaterade planer och strategier grundas i evidensbaserad kunskap och forskning. För att åstadkomma det behövs validerade och tillräckligt omfattande cykeldata. I en förstudie från VTI har forskare Zahra Hamidi, forskningsledare Åsa Forsman och forskningschef Ellen Grumert gjort en analys med syftet att bidra till utvecklingen av tillförlitliga datainsamlings- och valideringsmetoder för cykeldata på nationell nivå.

– För att komma vidare behövs det nu en strategi för insamling av nationella cykeldata och en organisation som ansvarar för dess genomförande, säger Åsa Forsman.

Rapporten syftar till att besvara följande frågor:

• Vad finns det för syften med och behov av att samla in cykeldata på nationell nivå idag? Vilka datainsamlingsmetoder finns det för att samla in sådana data? Med nationell nivå menar vi cykeldata från såväl det statliga som det kommunala vägnätet som är insamlade så att de går att analysera och tolka på ett enhetligt sätt, för att kunna svara på frågeställningar om cyklingen generellt i Sverige.

• Vilka aspekter är viktiga för validering av mätutrustning och data? Vad bör man tänka på när det gäller datakvalitet?

• Vilka digitala verktyg finns det för att samordna, presentera och analysera data?

• Vilka nästa steg behövs, strategiskt och organisatoriskt, för att tillgodose framtidens behov av cykeldata på nationell nivå?

Att det finns ett behov av förbättrad kunskap om cykeltrafiken har framförts i många sammanhang, bland annat i den nationella cykelstrategin för ökad och säker cykling som regeringen beslutade om 2017: ”Det saknas idag nationella riktlinjer för hur cykelmätningar ska genomföras på lokal och regional nivå för att informationen ska bli jämförbar för hela landet och från år till år. I syfte att följa utvecklingen krävs utveckling av en mer enhetlig och kvalitetssäkrad metod för att ta fram informationen samt att denna metod görs tillgänglig för användning.” Trots att behovet har varit känt länge saknas fortfarande grundläggande kunskap om cykeltrafiken och det finns många frågor att reda ut.

I rapporten presenteras behoven av cykeldata, olika typer av mätutrustning och mätmetoder och exempel på digitala plattformar för samordning, presentation och analys av cykeldata. Det beskrivs också vilka aspekter som är viktiga för validering av mätutrustning och data samt en början till riktlinjer för validering.

Sju rekommendationer

Rapporten resulterar i sju rekommendationer som sammanfattar de steg som behövs för att säkerställa att rätt cykeldata och cykeldata med tillräcklig god kvalitet för sitt syfte tillhandahålls. De sju rekommendationerna avser (i) samordning av insamling och analys av data, (ii) grundläggande databehov, (iii) organisering av befintliga data, (iv) mål och målstyrning, (v) validering av mätutrustning, (vi) mätnoggrannhet och (vii) utveckling av metodik för analys av befintliga mätningar.

Rekommendation 1

För att förbättra kunskapen om cykeltrafik och cykelinfrastruktur rekommenderar vi en nationell samordning för insamling och analys av mätningar. En ansvarig aktör för en sådan samordning behöver utses. En möjlig aktör är Trafikverket som har ett uppdrag att samverka kring förutsättningar för aktiva transporter.

Rekommendation 2

Vi rekommenderar att det tillsätts ett arbete med syfte att fastställa vilken grundläggande kunskap som behövs om cykeltrafiken och cykelinfrastrukturen. Detta ska ses som en baskunskap som sedan kan kompletteras med andra mätningar efter behov. Arbetet bör ske i samarbete med aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Definition av några grundläggande mått och hur dessa ska beräknas bör också ingå i arbetet, samt en tidsplan för implementering.

Rekommendation 3

Vi rekommenderar att befintliga mätningar organiseras på ett strukturerat sätt och görs tillgängliga och användbara för olika ändamål. Här bör cykelmätningar från såväl Trafikverket som från kommunerna finnas med. Arbetet bör börja med en kartläggning av vilken plattform som ska användas, vem som ska ansvara för plattformen, hur olika användares behov ser ut och hur datadelning från olika aktörer och leverantörer ska lösas.

Rekommendation 4

Vi ser ett behov av utformning och beslutsfattande om övergripande nationella mål för cykling som är mätbara och som innefattar alla huvudsakliga aspekter inom målstyrning för cykling. Ansvaret bör ligga på nationell nivå, men indikatorer och nyckeltal bör vara relevanta och mätbara också på regional och kommunal nivå. En gruppering av representanter både från kommuner, regioner och nationella aktörer bör ses regelbundet för att följa upp målen och anpassa indikatorer och nyckeltal till samtida behov.

Rekommendation 5

Vi rekommenderar att utsedd ansvarig aktör utarbetar riktlinjer för och genomför utvärderingar av befintliga och nya mätutrustningar. Ett embryo till sådana riktlinjer finns i kapitel 5. Riktlinjerna föreslås innehålla en checklista som används för att kategorisera mätutrustningen (vad är det som mäts, var går det att mäta, hur levereras data, etc.) och avgöra om utrustningen är användbar för det tilltänkta användningsområdet eller inte, samt beskrivning av upplägg av tester. Resultat från testerna bör tillgängliggöras så att även andra aktörer som kommuner och regioner får tillgång till kunskap om de olika mätutrustningarna.

Rekommendation 6

Man bör eftersträva hög mätnoggrannhet i flödesmätningar och använda mätutrustning som är validerad och lämplig för betingelserna på den aktuella mätplatsen. Även om man i en viss mätning endast är intresserad av att få ungefärlig kunskap om flödet på en viss plats kan det vara svårt att tolka resultatet om mätmetoden i sig är osäker. Det är också bra med hög kvalitet om man vill återanvända mätresultaten senare eller för andra ändamål. För att minska kostnaderna för mätning rekommenderar vi att mätningar görs mer sällan eller på färre platser än med en mätmetod med låg mätnoggrannhet.

Rekommendation 7

För att komma i gång med arbetet att förbättra kunskapen om cykeltrafiken föreslår vi att man börjar analysera befintliga mätningar mer systematiskt. För att göra det behöver en metodik utarbetas för att analysera data på ett enhetligt sätt. Att börja med de mätningar som redan finns kan tydliggöra behov av var nya mätningar behövs. Detta arbete kan ses som ett komplement till de delar som beskrivits tidigare för att få till ett strukturerat sätt att mäta och samla in cykeldata

Läs mer:

VTI rapport 1217: Insamling och organisering av cykeldata på nationell nivå: Rekommendationer för vägen framåt Länk till annan webbplats.
VTI rapport 1140: Cykeldata: en översikt av data tillgänglig för cykelforskning i Sverige Länk till annan webbplats.