Nya rekommendationer för cyklister i byggskedet

Cyklisters säkerhet i byggskeden är en ständigt aktuell och angelägen fråga. Sedan 2016 har fler än 200 skadade cyklister rapporterats in årligen med orsaker kopplade till byggskeden. Just den kategorin har ökat under senare år. Nästan 9 av 10 cyklister som skadats i olika byggskeden har skadats i en singelolycka.

Avsaknaden av standarder och riktlinjer för hur tillfälliga trafikanordningar för gång och cykel ska utformas, ledde till det här forskningsprojektet, finansierat av Trafikverket. Syftet var att underlätta i kravställning och efterlevnad för alla parter. Uppdraget att ta fram rekommendationer gick till VTI och projektledare Anna Niska, forskningsledare på VTI och föreståndare för Cykelcentrum, som säger så här om syftet:

- Syftet med det här projektet har varit att ge ett forskningsbaserat underlag för vilka parametrar kravställningen ska utgå ifrån vad gäller dimensionering och utformning av staket, räcken och markliggande skydd. Men också att bidra med kunskap om hur tillfälliga trafikanordningar för cyklande ska användas. Den kunskapen ska inte bara kunna implementeras i den kommande standarden utan även i styrdokument, rådgivande riktlinjer och utbildning kring hur cyklister ska hanteras i byggskeden.

Cyklisters singelolyckor är vanligast av alla typer av olyckor som involverar aktiva trafikanter i eller i anslutning till vägarbeten. Sammantaget utgör de nära hälften av alla dessa olyckor. På platser med höga cykelflöden och trånga passager bidrar vägarbeten till att ytterligare försvåra framkomligheten, med en större olycksrisk som följd.

Byggskeden försämrar också cyklisternas framkomlighet väsentligt genom lägre hastigheter och längre färdväg då de leds från sida till sida eller på långa omvägar. Det upplevs ofta som förvirrande och irriterande, framför allt för de som inte kan läsa eller inte förstår innebörden av olika trafikskyltar (t.ex. barn och trafikovana personer utan körkort). Komforten påverkas också negativt av ojämnheter i beläggningen, avgrävda cykelbanor eller grus och smuts från arbetsplatsen (vilket också kan bidra till olyckor). För barn kan byggskeden ha stor negativ påverkan, genom att de inte längre får gå eller cykla själva. Det är negativt både för deras självständighet och hälsa i ett längre perspektiv.

Det har alltså funnits ett stort behov av bättre kunskap för att kunna anpassa utmärknings- och avspärrningsutrustning, men också skyltning och hantering av om- och förbiledningsvägar för cyklister. Både för att minska olycksrisken och för ökad framkomlighet och komfort.

Tre olika studier har genomförts i projektet:

• Simulerade cykelkrascher i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium, för att undersöka lämplig dimensionering och utformning av staket och räcken för cyklister.
• Studier med rekryterade cyklister på VTI:s cykeltestbana, för att studera markliggande produkters effekt på cyklister.
• Studier med rekryterade cyklister i verklig trafikmiljö, i anslutning till ett pågående vägarbete på en gång- och cykelväg i Alvik i Stockholm.
  

Forskarna har också gjort egna inventeringar i fält och sammanställt forskningslitteratur. Det har även skett ett kunskapsutbyte med andra pågående relevanta initiativ såväl i Sverige som internationellt. För att beskriva byggskedens inverkan på cyklisters säkerhet har forskarna också analyserat data gällande skadade cyklister rapporterade till Strada under åren 2010–2019 (för information om Strada, se nedan).

Studierna har mynnat ut i följande rekommendationer:

• Beakta grundläggande kvalitetskriterier i ett tidigt skede. Kontinuitet, genhet, attraktivitet, säkerhet och komfort är grundläggande faktorer för cykeltrafiken som tidigt behöver beaktas.
  
• Placera inte ut mer vägmärken och annan tillfällig vägutrustning än absolut nödvändigt. Varningsmärken ska bara användas för att varna för faror.
  
• Öka synbarheten på den utrustning som placeras ut, såväl i dagsljus som mörker. Staket, barriärer, betonggrisar etc. bör tillverkas i färger som kontrasteras mot bakgrunden och vara utrustade med reflexer.
  
• Barriärer som ska förhindra att cyklister kör ner i ett schakt behöver vara 1,4 meter höga för att förhindra att cyklisten flyger över.
  
• Varna i tid så att inte varningarna tar uppmärksamhet från trafiksituationen kring arbetet.
  
• Använd rätt vägmärken. Skylten ”gående och cyklister hänvisas till andra sidan” bör inte användas om det finns andra lösningar.
  
• Använd varningsmärken i storlek mycket liten (45 cm) då de utgör ett mindre hinder. Konsekvent användning av storlek mycket liten gör det dessutom mer tydligt för cyklister och fotgängare vilken information som riktas till dem.
  
• Tillämpa i första hand en intuitiv och logisk utformning. Om det behövs många vägvisningsmärken för att hitta rätt är utformningen sannolikt inte logisk och intuitiv. En enkel tumregel är att själv cykla den tänkta om- eller förbiledningen för att se hur den upplevs.
  
• Ta särskild hänsyn till barnen. Om utformningen görs så intuitiv att även barn förstår, då förstår de flesta.
  
• Förbiledning av cykeltrafiken är att föredra framför omledning. Att ta utrymme från intilliggande körbana kan vara en bra lösning
  
• Passager förbi ett arbete bör inte vara smalare än 2,5 meter. Då kan även två lastcyklister mötas.
  
• Undvik hastighetsdämpande åtgärder. De ger sällan önskad effekt på cyklisters hastigheter, samtidigt som de kan utgöra en säkerhetsrisk.
  
• Minimera konfliktpunkterna med byggtrafiken. Begränsa tidpunkterna för in- och utfarter till byggområden så att främst morgonrusningen undviks.
  
• Trafiksäkra konfliktpunkter med byggtrafiken. Passager vid byggutfarter måste hastighetssäkras eller så behöver flaggvakter användas i större utsträckning.
  
• Förbättra utbildning och kunskapsåterföring. Generellt behövs en kunskapshöjning både gällande regelverk och hur cyklister bör hanteras i byggskeden.

För mer information, läs VTI rapport 1212 – Cyklister i byggskedet: Utmärkt! För cyklisters säkerhet och tillgänglighet Länk till annan webbplats.