Forskarporträtt – Dag Balkmar, Örebro universitet, ORU

Vad behövs för att lyckas med ambitionen om ökad och säker cykling?

Porträttbild av Dag Balkmar. Foto.
Dag Balkmar. Foto: Maria Elisson,
Örebro Universitet

Vi ställer frågan till Dag Balkmar, som svarar:

– Att cykeln prioriteras i planering, finansiering, underhåll och byggande av trygg och sammanhängande cykelinfrastruktur i städer, regionalt samt på nationell nivå. För att lyckas med ökad och säker cykling för alla krävs många saker, men grundläggande är att det görs ur ett cykelperspektiv.

Jag heter Dag Balkmar och är lektor på Örebro universitet. Min forskning fokuserar på genus och mobilitet på olika sätt. Ett centralt tema är hur omställning mot mer hållbara transportsystem kan förstås ur ett genusperspektiv, detta med fokus på a) trafikkonflikter mellan trafikslag och dess koppling till genus och våld, b) cykelaktivism och cykelpolitik, c) framtida transportsystem både vad gäller cykel och autonoma/elektrifierade fordon, samt d) vardagsmobilitet i socialt utsatta områden. Ett exempel på det senare är projektet som beskrivs nedan.

Familjers vardagsmobilitet i socialt utsatta områden: villkor, förhandlingar och utmaningar för hållbar urbanism

(2020-2022). Tillsammans med Tanja Joelsson (PI), Stockholms universitet; Malin Henriksson, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Finansierat av Formas.

Transport och mobilitet utgör en viktig del av familjers vardagsliv och bidrar till samhällets ekonomiska utveckling. Alla har dock inte möjlighet att resa på samma villkor. Invånare i socialt utsatta områden gör färre resor per person och vecka jämfört med det nationella genomsnittet. De gör också färre fritidsresor och träffar mer sällan familj och vänner, samt reser mindre med bil. Studier som uppmärksammat transportfattigdom eller transportrelaterad utsatthet har med få undantag utförts i Sverige. Behovet av kvalitativ kunskap om hur, var och när olika grupper av människor rör sig och reser är stort. Att undersöka cykelns ställning och roll är en central del av detta projekt, inte minst vad gäller familjers förhandlingar av sin vardagsmobilitet, vilka hinder och möjligheter för cykling som kan identifieras i de studerade områdena. Syftet med detta projekt är därför att undersöka hur familjer i socialt utsatta och etniskt diversifierade områden rör sig i vardagen, och hur familjemedlemmarna utför och upplever den vardagliga mobiliteten.

Projektet skiljer sig från andra studier eftersom det fokuserar på familjer snarare än individer och på socialt utsatta grupper snarare än medelklassen. Tre fallstudier med familjer som bor i socialt utsatta områden i tre svenska städer kommer att genomföras. Områdena Gottsunda (Uppsala), Skäggetorp (Linköping) och Vivalla (Örebro) liknar varandra sett till invånarantal och socio-ekonomisk sammansättning. Invånarna har lägre tillgång till bil och körkort än genomsnittet i respektive stad. Som del av projektet kommer deltagarna att fylla i mobilitetsdagböcker som beskriver deras vardagliga resande, fotografera sin närmiljö och intervjuas av forskarna i så kallade ”promenadintervjuer”. Materialet tolkas tematiskt med hjälp av litteratur om mobilitet, makt och familjers vardagliga resande.

Projektgruppen består av disputerade forskare med bakgrund i genusvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap och tvärvetenskapliga samhällsstudier med stor erfarenhet av kvalitativa studier av vardaglig mobilitet. Genom ett rikt empiriskt material och noggranna analyser samt medveten kommunikation till olika intressenter bidrar projektet med kunskap och insikter om hur ett rättvist transportsystem och en hållbar urban miljö kan uppnås.

Läs mer om Dag Balkmar och hans forskning.