Rapport från Transportforum – cykling i fokus

Årets upplaga av Transportforum – den 36:e i ordningen – levde upp till förväntningarna vad gäller nätverkande, diskussioner och intressanta presentationer. I år deltog Cykelcentrum för första gången och fokus på cykel ökar för varje år.

Cykling i fokus

Cykling var väl representerat på årets Transportforum och det märks att det är en växande trend i samhället i stort men även i samhällsplaneringen. Under de två dagarna genomfördes flera sessioner med cykling i fokus, med intressanta forskningsresultat och diskussioner, t.ex. ”Hyr- och lånecykelsystem”, ”Den hållbara och trafiksäkra staden för oskyddade trafikanter”, ”Cykling, trafiksäkerhet och reglering”, ”Attraktivitet och framkomlighet för cykling” och ”Vintercykling”.

I sessionen ”Samhällsekonomi och analyser för cykling” presenterade Maria Börjesson, professor på VTI, en metod för att bedöma vilka cykelåtgärder som är bäst för cyklisterna och hur man ska prioritera åtgärder. Hon konstaterade att det råder enighet om att ”cykeln är en viktig del av transportsystemet. Det är snabbt, flexibelt, punktligt, billigt och bidrar till en bättre hälsa. Över korta avstånd är cykeln ofta det snabbaste färdmedlet, speciellt om det är trängsel i vägnätet. I synnerhet i välplanerade storstäder, där boende, service och arbetsplatser ligger på korta avstånd från varandra, är cykeln ett mycket effektivt transportmedel både för cyklisterna själva och för andra trafikanter, eftersom det varken bidrar till ökad trängsel, utsläpp eller buller. Det är alltså sannolikt i allmänhet klokt att satsa på åtgärder som underlättar cykling – åtgärder som gör det säkrare, snabbare och trevligare att cykla. Frågan är dock vilka cykelåtgärder ska man prioritera, och som bidrar mest till säkrare, snabbare och trevligare cykling. Hur ska man rangordna föreslagna cykelåtgärder? Och när man genererar och utformar nya förslag på cykelåtgärder – vilken typ av åtgärder ska man leta efter?” Genom att applicera en metod för samhällsekonomiska kalkyler för cykelåtgärder, har ett antal föreslagna och genomförda cykelåtgärder i Stockholm kunnat rangordnas utifrån nytta. Det visar sig där att många investeringar är lönsamma. Läs mer i kommande numret av VTI aktuellt.

Under sessionen Vintercykling presenterade Mattias Hjort, forskare på VTI, resultatet av VTI:s test av dubbade cykeldäck. Förutom det tog ytterligare föredrag på andra sessioner upp olika aspekter av cykling, bl.a. i sessionerna ”Nya perspektiv i trafikplaneringen” och ”Gång och trafiksäkerhet”.

Cykelmingel

Dessutom arrangerade Cykelcentrum en välbesökt mingelsession, som inleddes med presentationer av Anna Niska – föreståndare i Cykelcentrum – om vad som är på gång i Cykelcentrum. Hon lyfte speciellt det stora behovet av finansiering av cykelforskning och pekade på att det finns ett glapp mellan behov och tillgång till dedikerad finansiering hos de stora finansiärerna. Jones Karlström – biträdande föreståndare – redogjorde för en pågående sammanställning av vilka tekniska resurser som finns tillgängliga i Sverige för cykelforskning, en sammanställning som förhoppningsvis ska underlätta för olika aktörer att samverka samt bidra till inspiration och nya projektidéer.

Därefter deltog inbjudna representanter från olika cykelaktörer (Stockholms stad, Trafikverket, Svenska Cykelstäder, Sveriges Kommuner och Landsting, Sweden by Bike och Cykelfrämjandet) i en paneldiskussion om vilken kunskap som krävs för att uppnå målen om ökad och säker cykling, hur de själva kan bidra och vad mer som behövs.

Daniel Helldén menade att Stockholms stad satsar stort på cykelinfrastruktur för att underlätta för bilister att prova att cykla. Det behövs bra infrastruktur. Stockholms stad testar även att ta in nya innovationer, direkt i gatumiljön, för att hitta lösningar på problem, med bl.a. cykelstölder.

Maria Krafft, konstaterade att Trafikverket vill ha cykel som ett eget trafikslag och vill bli bättre på att förstå samband och se nytta, men också bli bättre på att omfördela ytan mellan de olika trafikslagen.

Moa Rasmussen, Svenska Cykelstäder, vill se en tydlighet om vem som gör vad och vilka investeringar som ger bäst resultat utifrån samhällsnytta. Hon efterlyste även mer kunskap om vad som får vuxna och barn att börja – och fortsätta – cykla.

Ida Nelson, menade att SKLs roll är att vara en möjliggörare för kommunerna, att identifiera behov och hinder i regelverket och att undanröja hinder. Hon konstaterade att forskning behöver förankras i det kommunala perspektivet.

Lars Strömgren tog en liknelse; en bra cykelstad är som en bra fest, folk stannar länge för att det är trevligt, likaså med cykelinfrastruktur. Cykelfrämjandets roll är att se till att folk mår bra på ”festen”. Mycket kring cykling är kopplat till känslor. Varför cyklar man och varför slutar man?

Katarina Bergstrand, Sweden by Bike, ser som sin roll att lyfta fram svensk cykelturism. Tillväxtverket har gjort en kartläggning där några viktiga områden/behov kom fram. Det finns en stor potential för cykelturism i Sverige, men man behöver utveckla lokala förutsättningar och involvera offentliga aktörer för långsiktig finansiering. Cykeln behöver inkluderas som en naturlig del i trafiken.

Slutligen fick publiken möjlighet att diskutera och ställa frågor till panelen och intresset var stort.

Läs också: Automatisering och cykel i fokus

Transportforum VTI