Forskarporträtt – Katja Kircher, VTI

Vad behövs för att lyckas med ambitionen om ökad och säker cykling?

Porträttbild av Katja Kircher, VTI.
Foto: Lars Forsberg

Vi ställer frågan till Katja Kircher, forskningsledare inom området “trafikanternas uppmärksamhet”, som svarar:

– För att öka cyklingen behöver det bli det självklara valet av transportmedel – det som är smidigast, snabbast och mest praktiskt. Gena, sammanhängande vägar som är byggda för att främja upplevd och faktisk säkerhet, bra parkeringsmöjligheter nära målet och en hög samhällelig acceptans av cykeln som transportsätt är viktiga förutsättningar, enligt mig. Med tanke på att cyklister färdas i olika hastigheter och i vissa sammanhang vill kunna umgås under färden – precis som man gör när man reser tillsammans i en bil – borde en infrastruktur som är anpassad för cykling möjliggöra enkla omkörningar och cykling i bredd. För att nå ända fram anser jag också att man samtidigt behöver gå åt omvända hållet för privatbilismen, särskilt i städerna.

I mitt yrkesliv har jag under många år forskat på trafikanters uppmärksamhet. På senare tid har detta även inkluderat cyklister och i ett nystartat projekt ska vi undersöka vilka uppmärksamhetskrav trafikmiljön ställer på gående och cyklande barn i olika åldrar. Tidigare studier har visat att trafikmiljön ser ut att ställa högre krav på cyklisters än bilisters uppmärksamhet i samma trafiksituation. Finsk forskning fann att bilister visuellt avsöker omgivningen där de förväntar sig annan biltrafik som korsar deras väg, men att man har en tendens att missa de områden där enbart cykeltrafik kan förväntas. Samtidigt tyder forskning om perifert seende på att utformningen av infrastrukturen, som medför att cyklister positioneras mer i utkanten av synfältet, även försvårar upptäckbarheten av cyklister. Dessa uppmärksamhetsrelaterade faktorer bidrar tillsammans till att cyklister möter svårare betingelser i dagens trafik än vad bilister gör, utöver en mängd andra faktorer.

Målet med min forskning är att förstå vilka uppmärksamhetskrav som ställs på olika trafikantgrupper, hur kraven kan kategoriseras och hur de samverkar, vad som gör det svårt eller lätt att förstå en trafiksituation och hur detta påverkas av ålder, erfarenhet och trafikantgrupp. Det långsiktiga målet är att kunna bidra med vetenskapligt underlag till hur man kan bygga en infrastruktur som genererar förutsägbara och lättavlästa trafiksituationer, som är säker och trevlig att färdas i – där ligger trafikantgrupperna som reser aktivt och hållbart mig särskilt varmt om hjärtat.

För att kunna förankra forskningen i verkligheten, men ändå behålla den kontroll som är nödvändig för att kunna studera orsak och verkan, använder vi oss ofta av så kallade semi-kontrollerade fältstudier, där studiedeltagarna cyklar, kör eller går i riktig trafik. Vi samlar in data genom att utrusta deltagarna med blickregistrering i form av specialglasögon och med kameror och GPS-sensor. På så sätt närmar vi oss personernas naturliga beteende i trafiken, men det ställer också krav på analysen, eftersom interaktionerna är många och komplexa. Vi arbetar därför ständigt också med processen att förbättra och utveckla metoden för datainsamling och analys.

Läs mer om Katja Kircher här.